- Project Runeberg -  Tal och skrifter. 1-11. / 1. Socialistisk samhällssyn. 1. /
315

(1926-1930) [MARC] Author: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Socialismens grundvalar” 315

gen till det ingripande, som nu begäres, är kravet ifrån
den nya samhällsklass, som den moderna produktionen
har skapat, kravet ifrån den på att icke bliva utsugen
av de andra samhällsklasserna, kravet på en sådan
samhällsordning, varigenom frukterna av det nationella
arbetet verkligen skola kunna spridas ut över hela
nationen och icke till så övervägande grad samlas hos ett
fåtal. Detta förbiser han. Om man skulle granska de
föregående ingripandena närmare i sömmarna, befinnas
de nämligen allesammans utgöra en bekräftelse på den
stora sats, som Marx först så klart formulerat, om huru
all historia är en historia om klasstrider och hurusom
därigenom, att den ena klassen efter den andra satt sig
i besittning av statsmakten, en var av dessa klasser har
vetat att skaffa åt sig fördelar både i privilegier och
uti ekonomiskt avseende till fördel för sin krets, men
ingalunda till fördel för det stora hela. Skillnaden är,
att vi nu sträva medvetet, klart och systematiskt mot
en samhällsordning, som skall grunda sig på allas
gemensamma fördel, men icke på den ena eller andra
klassens privilegier, icke på att använda statsmakten till
fördel för denna ena eller andra klass.

Den ärade inledaren talade även om huru
skyddslagstiftningen hade sitt ursprung, ingalunda hos socialismen,
icke hos de demokratiska strävandena, utan hos
konservativa engelska statsmän, vilka fört fram densamma.
Ja, men bakom konservatismen i England i början av
1800-talet reste sig hotande folkrörelser, som visade och
pekade på, vilka missförhållandena man styrde emot, och
det må vara de engelska konservativas ära, att de sågo
klarare i detta avseende än en del av deras liberala
kolleger och således försökte göra någonting för att mildra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhskrifter/1/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free