Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta så mycket mer som han visserligen tagit teologisk
licentiatgrad men ännu blott är kyrkoherde på landet.
Arbetet vittnar om samvetsgranna och grundliga studier i
ämnet och tilltalar ej minst genom sin stora måttfullhet och
försynthet, särskildt då han, i vår tanke, har talande skäl att
anföra mot åsikter, som gjorts gällande af mycket framstående
fackmän. Då förf. rör sig på det äldsta stadiet (det
förprofetiska) af Israels andliga utveckling, har han kunnat behandla
sitt ämne med större noggrannhet och detaljundersökning än
t. ex. Köberle i sitt eljest mycket utförliga verk, och hans
arbete har därför ett stort värde såsom en utfyllnad till bl. a.
nyssnämnda arbete. Ståndpunkten kan i det hela betraktas
såsom mycket konservativ, i vissa afseenden mera konservativ
än Köberles, oaktadt han i likhet med denne förfogar öfver
den moderna vetenskapens teknik och detaljkännedom.
Efter en inledning (sid. 1—14) och en redogörelse för de
särskilda källskrifter, som komma i fråga för ämnet (sid.
15—41), behandlar förf. i arbetets första historiska del (sid.
42—160) uppfattningen af synden i dessa urkunder. Han tager
därvid sin utgångspunkt i profeten Amos, därför att hans
intresse går ut på att undersöka, om denne profet, såsom man
ofta sagt, är den förste som framställt Israels Gud såsom ägande
en sedlig karaktär, och han konstaterar till en början, enligt
vår uppfattning, riktigt, att Amos i detta stycke måste ha haft
likasinnade föregångare. Förberedelserna till Amos’ åskådning
finner förf. så i de före honom liggande urkunder, som äga
betydelse för det ifrågavarande ämnet. Förf. fullföljer därvid
den inslagna metoden, så att han går från de yngre (närmast
Amos liggande) källorna till de äldre. Sålunda behandlar han
syndens begrepp i det yngsta och näst yngsta lagret af 1
Samuelsbok (sid. 57—61), i E-källans äldre lager i samma bok
och i E-källan i pentateuken (sid. 61—75), i de yngsta
beståndsdelarne af Konungaböckerna (sid. 75—77) i berättelserna om
konungarna Ahab, Joram och Jehu (sid. 77—80),
profetberättelserna i 1 och 2 Kon. och i den s. k. profetspegeln 1 Kon.
17—19; 21 (sid. 80—85), hos Jahvisten (sid. 85—101), samt i
den äldre konungatiden (sid. 101—114). Därefter fullföljer
han tråden genom domaretiden tillbaka till Mose och söker
äfven göra några viktiga slutsatser angående uppfattningen
under den patriarkaliska tiden. Metoden har utan tvifvel sina
svårigheter, men ock sina obestridliga fördelar, då mycket, som
i de äldre källorna icke direkt uttalas, dock måste hafva varit
kändt äfven på deras tid, om eljest utvecklingen skall kunna
förstås. Förtjänstfullt är i vår tanke det starka betonandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
