Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att rådfrågas äfven vid sidan af psalmkommentarer, som
framträdt i Tyskland och andra europeiska länder. Redan den
långa inledningen (sid. I—CX) innehåller i sammanträngd
öfverskådlig form ett betydande material. Något väl förkortad
förekomma oss därvid vissa partier, t. ex. behandlingen af
psalmutläggningens historia, som knappast är något mer än ett
uppräknande af författarnamn — hvarvid likväl bör ihågkommas,
att europeiska arbeten på detta område ej heller bjuda på
något mera, om de någon gång taga upp ämnet. Alldeles
förbigånget är i inledningen problemet om det i psalmerna
talande subjektet (»jaget»), men förf. visar sig vid utläggningen
vara förtrogen därmed. Med en rätt stor utförlighet dröjer
förf. däremot vid psalmernas poetiska egendomlighet, särskildt
vid den i nyare tid mycket omdebatterade frågan om metern
(sid. XXXIV—XLVIII). Förf. känner E. Sievers betydande
inlägg i denna fråga, men är icke benägen att följa honom;
han har härvid, såsom i mycket annat, sin egen metod och
tillämpar den med något af amerikanskt själfmedvetande och
själfsäkerhet. Om de resultat, till hvilka han anser sig ha
kommit, skola visa sig äga bestånd i kritikens skärseld, torde
väl vara ganska ovisst. Oss synas de endast bekräfta, att man
här ännu befinner sig på sökandets stadium — måhända har
den regelbundenhet man här söker efter i verklighet aldrig
existerat, om än vissa principer äro tydliga. Förf. har emellertid med
stöd af sin metriska uppfattning utmönstrat betydande partier ur
psalmerna och förklarat dem såsom senare tillägg för att få
fram sitt ponerade metriska schema. Med en liknande
utförlighet dröjer förf. också vid Psaltarens utvecklingshistoria, som
han till stor del söker konstruera fram ur psalmöfverskrifternas
liturgiska beteckningar, och särskildt vid de glossar och tillägg
från senare tid, som enligt hans mening skola förefinnas i flera
psalmer. Huru djupt ingripande i psalmtexten hans metod i
sistnämnda hänsende är, må belysas med ett par exempel. I
ps. 1 betraktas v. 3 (Han är såsom ett träd planteradt etc.)
såsom ett tillägg af Psaltarens red. i syfte att illustrera den
förut (v. 1, 2) besjungna fromme. Skälen äro: v. är en mosaik
af Jer. 17: 8; Hes. 47: 12, Jos. 1: 8 och utan klar meter. I
ps. 7 utsöndras v. 7—12 såsom senare tillägg, som gjorts i
syfte att göra den ursprungligen individuellt anlagda psalmen
tillämplig på församlingen, och förf. tror sig med stöd af sitt
metriska schema kunna med sannolikhet antaga tre olika
stadier i dessa versers utvecklingshistoria. I ps. 22 betraktas v.
24—25 af liknande skäl som en senare utvidgning i syfte att
utföra den förut behandlade tanken i mera allmäntgiltig form,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
