Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 E. STAVE
då: »Detta är ett hårdt tal; hvem han förmå sig att höra på
honoms Men Jesus förstod af sig själf, att hans lärjungar
knorrade öfver detta och sade till dem: »Jr detta för eder en
stötesten? Hvad Skolen i då tänka, om 1 fån se Människo-
sonen uppstiga dit där han förut var?»
Att BK. låtit objektet till verbet »höra», som enligt grundt,
kan uppfattas antingen såsom afseende »talet» eller den talande
(honom), syfta på personen, torde få anses som en förbättring.
Vore pronominet att uppfatta som en ersättning för »talet» (Xo-
YO?), så väntade man ackusativus, ej, såsom nu står, genitivus.
Men hvartill skall omskrifningen »kan förmå sig att höra på»
i st. för ett enkelt: »kan höra på» tjäna till? Vi äro ur stånd
att förstå detta liksom så mycket annat af detta slag i BK:s
öfversättning. — De understrukna orden i den andra meningen
visa, att BK. understundom kan öfversatta oxavSaXtCstv på an-
nat sätt än: blifva till fall. Vi önskade få se detta oftare.
Den sista frågesatsen i det anförda stycket kan knappast för
en svensk läsare få någon annan mening än denna: Skolen I
då icke få en ännu hårdare stötesten i eder väg? Och så upp-
fattas tankegången på stället af vissa exegeter. Emellertid fin-
nas flera representanter för en alldeles motsatt, i vår tanke,
riktig tolkning: Skall icke då eder anstöt upphöra? Zahn t.
ex. finner det kärlekslöst och otänkbart, att Jesus skulle ha ve-
lat hota dem af sina lärjungar, som kände den svåra frestelsen
att taga anstöt, med en ännu större frestelse, och menar, att
den ofullständiga meningen i grundt, bör utfyllas sålunda: Skall
icke den nu begripliga anstöt, som I tagen af mig och mitt
tal, upphöra, »om I fån se Människosonen uppstiga dit där han
förut var?» Under sådana förhållanden måste normalupplagan
anses bättre ha återgifvit stället med: »Hvad då, om I fån se
etc.» Ty denna text kan rymma båda de anförda tolknings-
möjligheterna.
6: 66: Detta tal gjorde att många af hans lärjungar drogo
sig tillbaka (å% tootoo icoXkol twv [xa^Y]Tö)v aoToo a;n)X$ov sk
Ta orciaot)).
Kyrkobibeln och normalupplagan: Från den tiden drogo
sig många af hans lärjungar tillbaka.
Det är möjligt att tolka é% tootod kausalt, såsom BK. gjort.
Men det finnes större sannolikhet för den uppfattning, som före-
trädes af Grodet, Zahn, J. Weiss m. fl., enligt hvilken å% tootod
är att uppfatta temporalt, såsom kyrkobibeln och normalupplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
