Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 ERIK STAVE
troner, och ringa män har han upphöjt. De hungriga har han
mättat med sitt goda, och de rika har han skickat bort med
tomma händer» (Luk. 1: 46—53). Johannes Döparens och
Jesu första lärjungar voro säkert till större delen sådana fromma
bland de ringa i Israel, och Jesu bergspredikan, särdeles i den
form den har hos Lukasevangeliet, vänder sig därför till så-
dana: »Salige ären I, som ären fattige, ty Guds rike hör eder
till. Salige ären I, som nu hungren, ty I skolen blifva mät-
tade. Salige ären I, som nu gråten, ty I skolen få le.» »Men
ve eder, I som ären rika, ty I hafven fått ut eder hugnad. Ve
eder, som nu ären mätta, ty I skolen få hungra. Ve ederT
som nu len, ty I skolen få sörja och gråta» (Luk. 6: 20—25).
En sådan förkunnelse beteckna Nya testamentets författare
såsom evangelium, ett ljufligt och gladt budskap. Och vilja
vi förstå, hvad den i själfva verket innebar för de dåtida fromma
judarna, så måste vi göra oss förtrogna med den judiska veder-
gällningsläran och de svåra anfäktelser och tvifvel, som den
framkallat hos de fromme. Lagen hade talat så här: »Om I
vandren i mina stadgar och hållen mina bud och gören efter
dem, så skall jag gifva eder det regn I behöfven i rätt tid, så
att jorden gifver sin gröda, och träden på marken bära sin
frukt. Och trösktiden skall hos eder räcka intill vinbärgningen *
och vinbärgningen skall räcka intill såningstiden, och I skolen
hafva bröd nog att äta och bo trygga i edert land. Och jag
skall skaffa eder frid i landet, och I skolen få ro, och ingen
skall förskräcka eder... I skolen jaga edra fiender framför
eder, och de skola falla för edra svärd» o. s. v. (Levit. 26:
3—7). Nu gick det åter, som Predikaren uttrycker saken,
»rättfärdiga, såsom de hade gjort de ogudaktigas gärningar, och
ogudaktiga, såsom hade de gjort de rättfärdigas gärningar».
Följden af detta var först högmod och trots hos de ogudaktiga,
såsom samme man säger: »Därför att dorn icke strax går öfver
hvad ondt som göres, få människors barn dristighet att göra
det ondt är, eftersom syndaren hundra gånger kan göra hvad
ondt är och likväl får länge lefva» (Predik. 8: 11, 14). En
man sådan som Predikaren kunde med ett visst stoiskt lugn
betrakta detta och säga: »Också detta är fåfänglighet.» Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
