Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 SAMUEL GABRIELSSON
att sakna något af det djup och den bredd, som den ägt i de äldre
kyrkorna i västerlandet. »Jag vågar tro, att svenskarna på båda
sidorna af atlanten redan börja inse, att det är förståndigt, att
utveckla en större omväxlig af religiösa karaktärstyper och att bruka
den religiösa frihet, på hvilken lutheranerna sätta så stort värde,
i en positiv hellre än i en negativ riktning». — Det romerska
inflytandet kom sent och var kortvarigt, och däri ser förf. förklaringen
till frånvaron af bitterhet vid reformationen. — En viss militärisk
anda hos svenska kyrkan ser han både under storhetstiden och hos
de stridbara medeltida biskoparna, som i Sverige långt mer än i
England och annorstädes voro betydande världsliga potentater. —
Betydelsen af Upsala möte anser han att det är svårt att öfver- *
skatta. »Landets historiker bland lekmännen hafva kanske
knappast fullt insett dess betydelse och unika karaktär. Det framstår
som ett bevis på hvad en nationalkyrka kan göra för folket, om
den tillåtes att hafva en rimlig Oafhängighet. Det finnes mycket
få, om ens några, paralleller därtill i mänsklighetens religiösa
historia». — Yid våra ledande religiösa personligheter dröjer
författaren gärna och med ett sympatiskt intresse; tre af dem äro
sådana att »deras namn äro kända allestädes»: Birgitta, Gustaf
Adolf och Swedenborg. Yid behandlingen af många af våra
kyrkomän har förf. helt naturligt, i synnerhet i sin egenskap af
engelsman, måst känna sig besviken och hindrad af den brist på god
biografisk litteratur, som utmärker oss. Oaktadt dessa och andra
svårigheter har han med utomordentlig flit och vetenskapligt
spårsinne samlat sina uppgifter och grundligt fullföljt sin skildring ända
fram genom »Lund movement» och »Evangelical movements» till
våra egna dagar. Det är, som man förstår, icke det minst
intressanta att läsa om hvad sig i Sveriges kyrka tilldragit under de
sista hundra åren och höra de små karaktäristikerna af våra
religiösa ledare ända fram till porträttet af »Sveriges Wesley»,
Waldenström: »hans hufvud är stort och hans hår är tjockt, under
det att ögonlocken slutta snedt ned ifrån näsan och delvis täcka
ögonen»;
För både engelska och svenska läsare ligger den hufvudsakliga
betydelsen af Salisbury-biskopens bok om svenska kyrkan i den
grundliga och färgrika, personligt lifliga framställningen af dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
