Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
HJALMAR HOLMQUIST
flertalet lektorer förblefvo lekmän och stundom blott med
motvilja fogade sig i att tillhöra stiftstyrelsen. Frågan
blef brännande, om kapitlen skulle vara en prästerlig eller
en öfvervägande lekmannainstitution. I öfver 100 år räckte
striden. För de många förordningarna än i ena än i andra
riktningen, än åter kompromissartadt med kapitlens
tudelning, kan här icke redogöras, så intressant de än afspegla
de olika kyrkliga strömningarnas gång. Genom
skolordningarna 1849 och 1856 löstes ändtligen frågan så, att alla
de äldre lektoratens innehafvare förblefvo kapitulares,
oberoende af prästvigning, under det att de nytillkommande
lektoraten i allmänhet ej förbundits med kapitlen; i
Uppsala och Lund ha dock som bekant alla teol. professorerna
och i Stockholm alla kyrkoherdarna fått säte i kapitlen (i
Göteborg sedan 1719 de båda kyrkoherdarna i tyska
församlingen). Resultatet blef sålunda utom för de sistnämnda
(så länge teol. professorerna ha prebenden): kapitlet en
öfvervägande lekmanna styr el se.
Under de sista två århundradena har kapitlens egenskap
af domstol ytterligare reducerats, hvaremot deras stälbiing
som stiftstyrelse stärkts, nu senast genom de bekanta
prästvals- och löneregleringslagarna af 9 december 1910, där
de regala pastoraten försvunnit och kapitlens makt vid
prästförslags uppsättande väsentligen ökats, liksom nya
ekonomiska uppgifter lagts på kapitlen. Den ojämförligt
viktigaste tillökningen i kapitlens verksamhetsområde kom
emellertid 1842, då hela det nyorganiserade folkskoleväsendet med
äfven folkskolelärareseminarierna ladesunder domkapitlen. Detta
arf. n.näst efter den egentliga stiftstyrelsen kapitlens mest
kräfvande uppgift; och den har i väsentliga delar bibehållits, äfven
sedan en särskild folkskoleöfverstyrelse 1914 upprättades.
Däremot lösgjordes i det mesta rikets allmänna läroverk 1905 från
domkapitlen och förlades under läroverksöfverstyrelsen.
Kan man säga, att den nuvarande situationen kräfver en
omorganisation af kapitlen? Den historiska utvecklingen
har i kapitlens nuvarande sammansättning skänkt tre stora
vinster, som icke få offras åt modern organisationsifver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
