- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettioandra årgången. 1915 /
437

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUEANMÄLAN

437

metod; en dylik blandad öfversättning vore ett vetenskapligt
oting. Tills vidare åtminstone få vi nöja oss med tolkning af
den grekiska texten, med dess ändringar af originalet, ja, med
dess fel och missuppfattningar, uppkomma genom oriktig läsning
o. a. — fel, som vi så väl känna ingen från den klassiska litteraturens
öfversättningar, från Lucretius och Cicero och fram till
renässansen. — Men å andra sidan är naturligtvis originaltexten
ett ytterst värdefullt kritiskt hjälpmedel, och där den grekiska
texten är ohjälpligt skadad och ej på annat sätt kan botas,
har man tagit sin tillflykt till den hebreiska, där den föreligger.
Vi ha här så att säga en säkrare form af konjicierande. För
kontrollen af öfversättarens arbete äro vidare de gjorda fynden
ovärderliga, liksom för bedömandet af den grekiska
Syraksboken i allmänhet.

I bokens sista kapitel behandlar förf. en mängd ställen ur
Syrak för att motivera afvikelserna från Swete. Många
textförbättringar och förklaringar äro absolut säkra — det är
fördelen med en sådan »facitbok» som här, att man ofta kan vara
fullt viss. Andra ställen äro naturligtvis fortfarande ovissa,
ehuru de flesta synas mig öfvertygande behandlade. Felkällorna
äro ju många: skrif- och läsfel, itacismer (Ixstcov — oixstcov
o. d.), språkliga förvanskningar o. s. v. Skriffelen belyser förf.
i allmänhet genom att utföra stället i majuskelskrift med
scrip-tio continua, hvarvid bokstafsförväxling, haplo- och dittografi
komma till. Ibland är saken troligen mer invecklad; måhända
få vi ock räkna med dragning till kursivskrift, ligaturer o. d.
(Siayöpoo — aSta^öpoo, T7]p7jaooaiv — aTYjpiaooaiv). — I fråga
om språkliga fel får man taga hänsyn till egendomligheterna i
xoivt]. Kanske kunde söas för &<; kap. 42,21 vara ett belägg
för det sammanfall af dessa båda ord, som kan spåras i %oirq
(att öfversättaren ej undvek zoivt]-former, visar t. ex. (den
joniska) formen apxos f. -wcoc, som förf. efter flera handskrifter
insätter 25,17; jfr ock 47,s). — Kap. 24,29 säges arco vid
STrXTjftovi)"/] vara meningslöst. Kunde det ej vara den ur xoivt]
kända omskrifningen af partitivförhållandet med arco? Till %oirq
få vi kanske ock räkna eoGToifyois (joniskt?) 26,18, som
tydligen cod. 248 ersatt med det mera vanliga söaraftéai. — Kändt
är ju, att särskildt senare handskrifter ofta kunna i sak
kon-jiciera rätt, om de också ej funnit det rätta ordet. Hit hör
möjligen 19,5 a xapSiof, där förf. upptar läsarten 7rovY]piq;
lättare synes mig vara y*ax£q, (jfr v. 6), som påverkats af
xapSicf. i v. 4.

Kanske tillåtes det mig att bifoga ett par gissningar. Kap.
1,2 9 åv oTOjiaotv, lat. in conspecta, förklaras genom felläsning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:06:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1915/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free