Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LITURGISKA UTVECKLINGENS FAKTORER 135
Såsom lämpligt föremål för en dylik undersökning
erbjuder sig osökt den ortodoxa kyrkan såsom företrädande
en renodlad typ för den liturgiska reaktionen. Frågan
gäller då att finna de hufvudsakliga faktorer, som betingat
denna kyrkas säregna struktur i liturgiskt afseende.
De orientaliska kyrkorna — frånräknadt de skismatiska
— förete en i förhållande till de västerländska så egenartad
typ, att de trots vissa olikheter sins emellan kunna
sammanföras till en enhet under beteckningen: "den ortodoxa
kyrkan". Det utmärkande draget för denna är, att den är
en kyrka i stagnation. Med stolthet betraktar den sig
såsom vårdare af det apostoliska arfvet. Dess ortodoxi visar
sig icke endast i det konservativa fasthållandet vid det
teoretiska trosinnehållet, utan äfven i det sega kvarblifvandet
vid den kult, som bär de heliga fäderna Basilii och
Chryso-stomi namn. Begreppet "ortodoxi" är enligt västerländsk
uppfattning1 begränsadt till frågan om teoretiska läroformler,
men för orientalisk kyrkouppfattning ingår äfven kulten i
detta begrepp, Den ortodoxa kyrkan är icke i första hand
en läroanstalt eller en sammanslutning af religiöst
likatän-kande, utan den är en kultanstalt, som förvaltar de heliga
mysterierna. På denna grund komma de liturgiska frågorna
att tillmätas en ojämförligt större betydelse än i de
västerländska kyrkorna. Detta framgår af de ömsesidiga
anklagelsepunkter, som de bägge katolska kyrkorna riktade mot
hvarandra vid det stora skismat 1054. För Rom låg därvid
hufvudvikten dels på en författningsfråga (om primatet) och
dels på en dogmatisk punkt (filioque), för Konstantinopel
väl hufvudsakligen på allehanda liturgiska petitesser
(lördagsfastan, Halleluja under fastan och påsken), naturligtvis jämte
frågan om filioque.
Till ortodoxien hör sålunda det trogna bevarandet af
det liturgiska arfvet från fäderna. Stagnationen kommer
därför med nödvändighet att visa sig på det liturgiska området.
Den ortodoxa kyrkans liturgi, sådan den föreligger i
1 Jfr Loofs, Symbolik, 1902, sid. 117—118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
