Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S74 SVEN LINDER
honom i fängelse. Där lyckas han vinna
fängelseföreståndarens ynnest och sättes af denne öfver hans hus.
Berättelsens följd brytes af Gen. 38, som skildrar uppkomsten
af några senare judiska ätter. Tamarberättelsen liksom
kapitlets inledande anmärkningar torde redan förelegat J
och af denna källa blott öfvertagits, och det historiska i
denna berättelse torde vara skildringen af huru den
förmögne fåruppfödaren fredligt trängde in i och bosatte sig i
landet. Kanske döljer sig i berättelsen en erinran om Juda
särställning under gammal tid samt om gammaljudeiska
jämförelsevis tidigt utslocknade ätter, som varit starkt
uppblandade med kananeiskt blod.
Den noggranna genomarbetningen af berättelsestoffet
och den sedliga verklighetsuppfattning, som präglar det
hela, röja sig äfven i den elohistiska Josefsberättelsen, och
däraf sluter K. till ett fast schema för denna berättelse
redan före J och E, hvilket af båda dessa källskrifter
upptagits. Säkerligen hade i Josefsberättelsens ursprungliga
form Ruben ställningen som den ledande bland bröderna,
ett drag som E bevarat men som J karaktäristiskt nog
för denna källskrift ombildat.
Från de jahvistiska patriarkberättelserna förete de
elohistiska flera afvikande drag. Hvad först
Åbrahamsberät-telsen hos E beträffar, förefaller denna enhetlig. Efter
Abrahams ankomst till Kanaan från den fjärran östern låter
E honom tälta vid Sikem och möjligen äfven Betel,
hvarefter Negeb omtalas som hans vistelseort, som han blott
tillfälligtvis enligt Gen. 22 lämnar. Om Hebron som
Abrahams vistelseort vet E ingenting. Den enda verkliga
ojämnheten i kompositionen hos E ligger däri, att namnet
Beerseba förekommer redan innan platsen fått detta namn,
men K. afvisar nödvändigheten att här därför antaga två
själfständiga berättelseböcker E1 och E2.
Om Isak har E liksom J ej mycket ätt berätta. Däri
torde förklaringen vara att söka till det försök, som R i
Gen. 26 gör att bjuda mera stoff, men här finnes jämte
ursprungligt jahvistiskt och af R tillfogadt tvifvelsutan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
