Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALAKI 2: 10 —12
13
10 Hafva vi icke alla en och samma fader? Har icke en
och samma Gud skapat oss? Hvarför <handla vi då trolösb
mot hvarandra och vanhelga våra fäders förbund? n Juda
har handlat trolöst, och styggelse är bedrifven [i Israel och]
i Jerusalem; ty Juda har oskärat Jahves helgedom, den som
han älskar, och har tagit till äkta en främmande guds dotter.
12 För den man, som så gör, må Jahve utrota <anklagare> och
försvarare ur Jakobs hyddor, jämväl den som frambär offer-
gåfvor till härskarornas Jahve.
trycket se 1:8. MT: »tagen hänsyn till person», ären partiska, inför
en förut alls icke antydd förbrytelse.
Kap. 2:10—16: bestraffningar mot trolöshet, särskildt sådan den
tog sig uttryck i upplösningen af äktenskapen. Y. 10: därför att alla
ha Gud till fader, böra de undvika att vara trolösa mot hvarandra.
Profeten tänker visserligen på judarna, för hvilka Jahve är fader
och skapare, men trots denna begränsning har ordet »fader» här en
klang, som närmar sig N. T. Läs nibgöd, M. T: nibgad, som väl åsyftar
Nifal, där verbet emellertid icke förekommer. Inbördes trolöshet
mellan judar betyder ett vanhelgande af »våra fäders förbund», d. v. s.
den religiösa förpliktelse mot hvarandra, som ligger i Israels förbund
med Jahve, jfr Exod. 19:5 f. Profeten tänker, såsom fortsättningen
v. 13 visar, på trolöshet mot de infödda hustrurna. V. 11 f. bestraffar
ingångna förbindelser med främmande kvinnor. Konsekvensen af
tanken på Gud som fader borde, synnerligast efter tankegången i
1:11, ha blifvit den, att han också är hedningarnes fader. Men denna
konsekvens har icke profeten vågat draga, ehuru Gen. 1 bort kunna
hjälpa honom därtill; i afseende på allmakten och rättfärdigheten
(jfr 1: 2—5) är han all världens fader och herre, i afseende på sin
nåd tillhör han endast Israel. »Juda», judarna, de som äro judar,
Guds utvalda folk, handlar trolöst mot sin Gud och bedrifver styg-
gelse genom att inlåta sig i förbindelse med kvinnor af främmande
folk och religion. Därmed oskäras »Jahves helgedom», ty den ifråga-
varande kvinnan är »dotter till en främmande Gud», och genom att
hon införes i Israels religionsförsamling införes ock denne gud däri
och kommer så att ohelga själfva templet, därför att judarna äro en
församling omkring detta, jfr till tankegången Hes. 5:11, Lev. 20: 3
(den som offrar åt Molek, orenar Jahves helgedom). Till tanken och
uttrycket »en främmande guds dotter» jfr Hos. 2:2—13, Num. 21: 29.
De inom [] ställda orden äro sannolikt felaktigt inkomna i texten*
ty »Israel» verkar här onaturligt. V. 12: Jahves straff må drabba en
sådan man. Önskan därom är uttryckt med ett ordspråkslikt talesätt:
han må sakna »anklagare och försvarare», d. ä. en full myndig bor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
