Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAULS GIBEA
335
hit torde hela den lilla orten på er-Bäs så småningom flyt-
tats över, medan er-Bäs självt övergavs. Möjligen var denna
överflyttning fullständig, när med den arabiska erövringen
nejdens bysantinska skede nådde sitt slut och den arabiska
tidens dvala inträdde. Förmodligen skedde under den ara-
biska tiden förskjutningen från platsen strax söder om Hållet
MisaVs sluttning något åt söder till den nutida byns läge.
Detta är den sannolika utvecklingen av den senare bebyg-
gelsen vid Sdfät och i dess närmaste omnejd. Emellertid
torde även uråldrig bebyggelse funnits på detta ställe, åt-
minstone att sluta av den härstädes påvisade förekomsten
av paleolitiska flintredskap, Karge, Rephaim 71. På grund
av de ringa förutsättningarna för uppkomsten vid Sdfät
av en efter forntida förhållanden fast ort torde det dock
med säkerhet kunna slutas att, om här från äldre tider och
alltså även under det äldre israelitiska skedet legat en
ort, denna varit mycket obetydlig. Samma uppfattning har
Dalman vid ett samtal uttalat. Har Gebim Jes. 10: 31 legat
här, var denna ort mycket liten, jfr PJB 1916: 54. Hirbet
ed-Duhdäh och Hirbet él-Mesäne längre åt väster och sydväst
från Sdfät torde vara lämningar endast av smärre och arabiska
bebyggelser. Härav följer alltså, att för det gamla Gibea i
Benjamin ingen av dessa platser kan komma i fråga, men
väl torde först er-Räs och sedan Sdfät kunna betecknas som
det gamla Gibeas dotter och dotterdotter samt arvtagerskorna
till södra delen av dess fält och fruktgårdar.
Det torde förtjäna påpekas, att en slutsats av denna
undersökning av Sdfät och dess omnejd vidare är, att här
ej gärna det jesajanska Nob kan sökas. Sdfät torde näm-
ligen, frånsett de slutsatser som kunna dragas av dess forn-
lämningar, ligga något för långt åt väster för att rätt lämpa
sig för Nob i den jesajanska skildringen av den assyriske eröv-
rarens tåg mot Jerusalem, Jes. 10: 28 f. Från Sdfät eller
er-Räs synes nämligen icke det gamla Jerusalem, något som
dock torde ligga i den åskådliga skildringen av huru eröv-
raren, när han i sträcktåg nått Nob, "lyfter sin hand mot
dottern Sions berg, mot Jerusalems höjd", Jes. 10:32. Icke
heller det benjaminitiska Mispa kan gärna sökas vid Sdfät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
