- Project Runeberg -  Bibeln /
Första Mosebok (Genesis), 34 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                Första Mosebok (Genesis), 34 Kapitlet

                 Sikems våld mot Dina.  Hennes bröders
                                hämnd.

  1.  Men Dina, den dotter som Lea hade fött åt Jakob, gick ut för att
      besöka landets döttrar.
  2.  Och Sikem, som var son till hivéen Hamor, hövdingen i landet,
      fick se henne, och han tog henne till sig och lägrade henne och
      kränkte henne.
  3.  Och hans hjärta fäste sig vid Dina, Jakobs dotter, och flickan
      blev honom kär, och han talade vänligt med flickan.
  4.  Och Sikem sade till sin fader Hamor: »Skaffa mig denna flicka
      till hustru.»

  5.  Och Jakob hade fått höra att hans dotter Dina hade blivit
      skändad.  Men eftersom hans söner voro med hans boskap ute på
      marken, teg Jakob, till dess de kommo hem.
  6.  Så gick nu Hamor, Sikems fader, ut till Jakob för att tala med
      honom.
  7.  Men när Jakobs söner kommo hem från marken, sedan de hade fått
      höra vad som hade hänt, blevo de förbittrade och vredgades
      högeligen över att han hade gjort vad som var en galenskap i
      Israel, i det han hade lägrat Jakobs dotter -- en otillbörlig
      gärning.
  8.  Då talade Hamor med dem och sade: »Min son Sikems hjärta har
      fäst sig vid eder syster; given henne åt honom till hustru.
  9.  Och befrynden eder med oss; given edra döttrar åt oss, och
      tagen I våra döttrar till hustrur,
 10.  och bosätten eder hos oss, ty landet skall ligga öppet för eder;
      där mån I bo och draga omkring och förvärva besittningar.»
 11.  Och Sikem sade till hennes fader och hennes bröder: »Låten mig
      finna nåd för edra ögon; vad I fordren av mig vill jag giva.
 12.  Begären av mig huru stor brudgåva och skänk som helst; jag vill
      giva vad I fordren av mig; given mig allenast flickan till
      hustru.»
 13.  Då svarade Jakobs söner Sikem och hans fader Hamor med listiga
      ord, eftersom han hade skändat deras syster Dina,
 14.  och sade till dem: »Vi kunna icke samtycka till att giva vår
      syster åt en man som har förhud; ty sådant hålla vi för
      skamligt.
 15.  Allenast på det villkoret skola vi göra eder till viljes, att I
      bliven såsom vi, därigenom att allt mankön bland eder omskäres.
 16.  Då skola vi giva våra döttrar åt eder och själva taga edra
      döttrar till hustrur; och vi skola då bo hos eder och bliva med
      eder ett enda folk.
 17.  Men om I icke viljen lyssna till oss och låta omskära eder, så
      skola vi taga vår syster och draga bort.»
 18.  Och Hamor och Sikem, Hamors son, voro till freds med vad de
      begärde.

 19.  Och den unge mannen dröjde icke att göra så, ty han hade fått
      behag till Jakobs dotter.  Och han hade större myndighet än
      någon annan i hans faders hus.
 20.  Så trädde då Hamor och hans son Sikem upp i sin stads port och
      talade till männen i staden och sade:
 21.  »Dessa män äro fredligt sinnade mot oss; må vi alltså låta dem
      bo i landet och draga omkring där; landet har ju utrymme nog för
      dem.  Vi vilja taga deras döttrar till hustrur åt oss och giva
      dem våra döttrar.
 22.  Men allenast på det villkoret skola männen göra oss till viljes
      och bo hos oss och bliva ett enda folk med oss, att allt mankön
      bland oss omskäres, likasom de själva äro omskurna.
 23.  Och då bliva ju deras boskap och deras egendom och alla deras
      dragare vår tillhörighet.  Må vi fördenskull allenast göra dem
      till viljes, så skola de bo kvar hos oss.»
 24.  Och folket lydde Hamor och hans son Sikem, alla de som bodde
      inom hans stadsport; allt mankön, så många som bodde inom hans
      stadsport, läto omskära sig.

 25.  Men på tredje dagen, då de voro sjuka av såren, togo Jakobs två
      söner Simeon och Levi, Dinas bröder, var sitt svärd och
      överföllo staden oförtänkt och dräpte allt mankön.
 26.  Också Hamor och hans son Sikem dräpte de med svärdsegg och togo
      Dina ut ur Sikems hus och gingo sin väg.
 27.  Och Jakobs söner kommo över de slagna och plundrade staden,
      därför att deras syster hade blivit skändad;
 28.  de togo deras får och fäkreatur och åsnor, både vad som fanns i
      staden och vad som fanns på fältet.
 29.  Och allt deras gods och alla deras barn och deras kvinnor förde
      de bort såsom byte, tillika med allt annat som fanns i husen.

 30.  Men Jakob sade till Simeon och Levi: »I haven dragit olycka över
      mig, då I nu haven gjort mig förhatlig för landets inbyggare,
      kananéerna och perisséerna.  Mitt folk är allenast en ringa hop;
      man skall nu församla sig mot mig och slå mig ihjäl; så skall
      jag med mitt hus förgöras.»
 31.  Men de svarade: »Skulle man då få behandla vår syster såsom en
      sköka?»


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/01_34.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free