- Project Runeberg -  Bibeln /
Andra Mosebok (Exodus), 32 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                 Andra Mosebok (Exodus), 32 Kapitlet

                 Guldkalven.  Herrens vrede och Moses
                       förbön.  Folkets straff.

  1.  Men när folket såg att Mose dröjde att komma ned från berget,
      församlade de sig omkring Aron och sade till honom: »Upp, gör
      oss en gud som kan gå framför oss; ty vi veta icke vad som har
      vederfarits denne Mose, honom som förde oss upp ur Egyptens
      land.»
      >Apg. 7,40.
  2.  Då sade Aron till dem: »Tagen guldringarna ut ur öronen på edra
      hustrur, edra söner och edra döttrar, och bären dem till mig.
  3.  Då tog allt folket av sig guldringarna som de hade i öronen, och
      de buro dem till Aron;
  4.  och han tog emot guldet av dem och formade det med en mejsel och
      gjorde därav en gjuten kalv.  Och de sade: »Detta är din Gud,
      Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land.»
      >Ps. 106,19 f.
  5.  När Aron såg detta, byggde han ett altare åt honom.  Och Aron lät
      utropa och säga: »I morgon bliver en HERRENS högtid.»
  6.  Dagen därefter stodo de bittida upp och offrade brännoffer och
      buro fram tackoffer, och folket satte sig ned till att äta och
      dricka, och därpå stodo de upp till att leka.
      >1 Kor. 10,7.

  7.  Då sade HERREN till Mose: »Gå ditned, ty ditt folk, som du har
      fört upp ur Egyptens land, har tagit sig till, vad fördärvligt
      är.
      >5 Mos. 9,12 f.
  8.  De hava redan vikit av ifrån den väg som jag bjöd dem gå; de
      hava gjort sig en gjuten kalv.  Den hava de tillbett, åt den hava
      de offrat, och sagt: 'Detta är din Gud, Israel, han som har fört
      dig upp ur Egyptens land.»
  9.  Och HERREN sade ytterligare till Mose: »Jag ser att detta folk
      är ett hårdnackat folk.
      >2 Mos. 33,3.
 10.  Så låt mig nu vara, på det att min vrede må brinna mot dem, och
      på det att jag må förgöra dem; dig vill jag sedan göra till ett
      stort folk.»
 11.  Men Mose bönföll inför HERREN, sin Gud, och sade: »HERRE, varför
      skulle din vrede brinna mot ditt folk, som du med stor kraft och
      stark hand har fört ut ur Egyptens land?
      >5 Mos. 9,26 f. Ps. 106,23.
 12.  Varför skulle egyptierna få säga: 'Till deras olycka har han
      fört dem ut, till att dräpa dem bland bergen och förgöra dem
      från jorden'?  Vänd dig ifrån din vredes glöd, och ångra det onda
      du nu har i sinnet mot ditt folk.
      >4 Mos. 14,15 f. Ps. 85,4.
 13.  Tänk på Abraham, Isak och Israel, dina tjänare, åt vilka du med
      ed vid dig själv har givit det löftet: 'Jag skall göra eder säd
      talrik såsom stjärnorna på himmelen, och hela det land som jag
      har talat om skall jag giva åt eder säd, och de skola få det
      till evärdlig arvedel.'»
      >1 Mos. 12,7. 15,5. 22,16 f. 26,4. 28,13 f.  Hebr. 6,13 f.
 14.  Då ångrade HERREN det onda som han hade hotat att göra mot sitt
      folk.

 15.  Och Mose vände sig om och steg ned från berget, och han hade med
      sig vittnesbördets två tavlor.  Och på tavlornas båda sidor var
      skrivet både på den ena sidan och på den andra var skrivet.
      >2 Mos. 34,29.
 16.  Och tavlorna voro gjorda av Gud, och skriften var Guds skrift,
      inristad på tavlorna.
      >2 Mos. 31,18.
 17.  När Josua nu hörde huru folket skriade, sade han till Mose:
      »Krigsrop höres i lägret.»
 18.  Men han svarade: »Det är varken segerrop som höres, ej heller är
      det ett ropande såsom efter nederlag; det är sång jag hör.»
 19.  När sedan Mose kom närmare lägret och fick se kalven och dansen,
      upptändes hans vrede, och han kastade tavlorna ifrån sig och
      slog sönder dem nedanför berget.
      >5 Mos. 9,17.
 20.  Sedan tog han kalven som de hade gjort, och brände den i eld och
      krossade den till stoft; detta strödde han i vattnet och gav det
      åt Israels barn att dricka.
      >5 Mos. 9,21.
 21.  Och Mose sade till Aron: »Vad har folket gjort dig, eftersom du
      har kommit dem att begå en så stor synd?»
 22.  Aron svarade: »Min herres vrede må icke upptändas; du vet själv
      att detta folk är ont.
 23.  De sade till mig: 'Gör oss en gud som kan gå framför oss; ty vi
      veta icke vad som har vederfarits denne Mose, honom som förde
      oss upp ur Egyptens land.'
 24.  Då sade jag till dem: 'Den som har guld tage det av sig'; och de
      gåvo det åt mig.  Och jag kastade det i elden, och så kom kalven
      till.»

 25.  Då nu Mose såg att folket var lössläppt, eftersom Aron, till
      skadeglädje för deras fiender, hade släppt dem lösa,
 26.  ställde han sig i porten till lägret och ropade: »Var och en som
      hör HERREN till komme hit till mig.»  Då församlade sig till
      honom alla Levi barn.
 27.  Och han sade till dem: »Så säger HERREN, Israels Gud: Var och en
      binde sitt svärd vid sin länd.  Gån så igenom lägret, fram och
      tillbaka, från den ena porten till den andra, Och dräpen vem I
      finnen, vore det också broder eller vän eller frände.
      >5 Mos. 33.9.
 28.  Och Levi barn gjorde såsom Mose hade sagt; och på den dagen
      föllo av folket vid pass tre tusen män.
 29.  Och Mose sade: »Eftersom I nu haven stått emot edra egna söner
      och bröder, mån I i dag taga handfyllning till HERRENS tjänst,
      för att välsignelse i dag må komma över eder.»

 30.  Dagen därefter sade Mose till folket: »I haven begått en stor
      synd.  Jag vill nu stiga upp till HERREN och se till, om jag kan
      bringa försoning för eder synd.»
 31.  Och Mose gick tillbaka till HERREN och sade: »Ack, detta folk
      har begått en stor synd; de hava gjort sig en gud av guld.
 32.  Men förlåt dem nu deras synd; varom icke, så utplåna mig ur
      boken som du skriver i.»
      >Ps. 69,29. Rom. 9,3.
 33.  Men HERREN svarade Mose: »Den som har syndat mot mig, honom
      skall jag utplåna ur min bok.
 34.  Gå nu och för folket dit jag har sagt dig; se, min ängel skall
      gå framför dig.  Men när min hemsökelses dag kommer, skall jag på
      dem hemsöka deras synd.»
      >2 Mos. 23,20.
 35.  Så straffade HERREN folket, därför att de hade gjort kalven, den
      som Aron gjorde.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/02_32.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free