- Project Runeberg -  Bibeln /
Andra Mosebok (Exodus), 34 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                 Andra Mosebok (Exodus), 34 Kapitlet

                  Mose ånyo på Sinai.  Nya lagtavlor.
                   Strålglansen från Moses ansikte.

  1.  Och HERREN sade till Mose: »Hugg ut åt dig två stentavlor,
      likadana som de förra voro, så vill jag skriva på tavlorna samma
      ord som stodo på de förra tavlorna, vilka du slog sönder.
      >5 Mos. 10,1 f.
  2.  Och var redo till i morgon, du skall då på morgonen stiga upp på
      Sinai berg och ställa dig på toppen av berget, mig till mötes,
  3.  men ingen må stiga upp med dig, och på hela berget för ingen
      annan visa sig; ej heller må får och fäkreatur gå i bet framemot
      detta berg.»

  4.  Och han högg ut två stentavlor likadana som de förra voro.  Och
      bittida följande morgon begav sig Mose upp på Sinai berg, såsom
      HERREN hade bjudit honom, och tog de två stentavlorna med sig.
  5.  Då steg HERREN ned i molnskyn.  Och han ställde sig där nära
      intill honom och åkallade HERRENS namn.
  6.  Och HERREN gick förbi honom, där han stod, och utropade:
      »HERREN!  HERREN!  -- en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig och
      stor i mildhet och trofasthet,
      >2 Mos. 33,19. 4 Mos. 14,18. Neh. 9,17 f. Ps. 86,15. 103,8.
      >145,8. Joel 2,13. Jon. 4,2.  Vish. 15,1. Syr. 2,11. Man. bön v.7.
  7.  som bevarar nåd mot tusenden, som förlåter missgärning och
      överträdelse och synd, men som ingalunda låter någon bliva
      ostraffad, utan hemsöker fädernas missgärning på barn och
      barnbarn och efterkommande i tredje och fjärde led.»
      >2 Mos. 20,5 f. 5 Mos. 5,9 f. 7,9 f. 24,16. Job 9,2.
      >Jer. 32,18 f. Nah. 1,3.
  8.  Då böjde Mose sig med hast ned mot jorden och tillbad
  9.  och sade: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, Herre, så må
      Herren gå med oss.  Ty väl är det ett hårdnackat folk, men du
      vill ju förlåta oss vår missgärning och synd och taga oss till
      din arvedel.»

 10.  Han svarade: »Välan, jag vill sluta ett förbund.  Inför hela ditt
      folk skall jag göra under, sådana som icke hava blivit gjorda i
      något land eller bland något folk.  Och hela det folk som du
      tillhör skall se att HERRENS gärningar äro underbara, de som jag
      skall göra med dig.
      >5 Mos. 5,2.
 11.  Håll de bud som jag i dag giver dig.  Se, jag skall förjaga för
      dig amoréerna, kananéerna, hetiterna, perisséerna, hivéerna och
      jebuséerna.
 12.  Tag dig till vara för att sluta förbund med inbyggarna i det
      land dit du kommer, och låt dem icke bliva till en snara bland
      eder.
      >2 Mos. 23,32 f. 5 Mos. 7,2 f.
 13.  Fastmer skolen I bryta ned deras altaren och slå sönder deras
      stoder och hugga ned deras Aseror.
      >2 Mos. 23,24.
 14.  Ja, du skall icke tillbedja någon annan gud, ty HERREN heter
      Nitälskare; en nitälskande Gud är han.
      >2 Mos. 20,5. Nah. 1,2.
 15.  Du må icke sluta något förbund med landets inbyggare.  Ty i
      trolös avfällighet löpa de efter sina gudar och offra åt sina
      gudar; och när de då inbjuda dig, kommer du att äta av deras
      offer;
 16.  du tager ock deras döttrar till hustrur åt dina söner, och när
      då deras döttrar i avfällighet löpa efter sina gudar, skola de
      förleda dina söner till att likaledes löpa efter deras gudar.
      >4 Mos. 25,1 f. Dom. 3,6. 1 Kon. 11,2 f.

 17.  Gjutna gudar skall du icke göra åt dig.
      >2 Mos. 20,4, 23. 3 Mos. 19,4.

 18.  Det osyrade brödets högtid skall, du hålla: i sju dagar skall du
      äta osyrat bröd, såsom jag har bjudit dig, på den bestämda tiden
      i månaden Abib; ty i månaden Abib drog du ut ur Egypten.
      >2 Mos. 12,15. 23,15. 5 Mos. 16,1 f.

 19.  Allt det som öppnar moderlivet skall höra mig till, också allt
      hankön bland din boskap, som öppnar moderlivet, såväl av
      fäkreaturen som av småboskapen.
      >2 Mos. 13,2, 12 f. 22,29 f. 4 Mos. 18,15 f. Luk. 2,23.
 20.  Men vad som bland åsnor öppnar moderlivet skall du lösa med ett
      får, och om du icke vill lösa det, skall du krossa nacken på
      det.  Var förstfödd bland dina söner skall du läsa.  Och ingen
      skall med tomma händer träda fram inför mitt ansikte.
      >5 Mos. 16,16. Syr. 35,6.

 21.  Sex dagar skall du arbeta, men på sjunde dagen skall du hålla
      vilodag; både under plöjningstiden och under skördetiden skall
      du hålla vilodag.
      >2 Mos. 23,12. 31,15 35,2. 5 Mos. 5,12 f. Luk. 13,14 f.

 22.  Och veckohögtiden skall du hålla, för förstlingen av
      veteskörden, så ock bärgningshögtiden, när året har gått till
      ända.
      >2 Mos. 23,16. 5 Mos. 16,10 f.
 23.  Tre gånger om året skall allt ditt mankön träda fram inför
      HERRENS, din herres, Israels Guds, ansikte.
      >2 Mos. 23,17. 5 Mos. 16,16.
 24.  Ty jag skall fördriva folk för dig och utvidga ditt område; och
      ingen skall stå efter ditt land, när du drager upp, tre gånger
      om året, för att träda fram inför HERRENS, din Guds, ansikte.

 25.  Du skall icke offra blodet av mitt slaktoffer jämte något som är
      syrat.  Och påskhögtidens slaktoffer skall icke lämnas kvar över
      natten till morgonen.
      >2 Mos. 12,10. 23,18.

 26.  Det första av din marks förstlingsfrukter skall du föra till
      HERRENS, din Guds, hus.

      Du skall icke koka en killing i dess moders mjölk.»
      >2 Mos. 23,19. 5 Mos. 14,21. 26,1 f.

 27.  Och HERREN sade till Mose: »Teckna upp åt dig dessa ord; ty i
      enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och
      med Israel.»
      >2 Mos. 24,4.
 28.  Och han blev kvar där hos HERREN i fyrtio dagar och fyrtio
      nätter, utan att äta och utan att dricka.  Och han skrev på
      tavlorna förbundets ord, de tio orden.
      >2 Mos. 24,18. 5 Mos. 4,13. 9,9,18.

 29.  När sedan Mose steg ned från Sinai berg, och på vägen ned från
      berget hade vittnesbördets två tavlor med sig, visste han icke
      att hans ansiktes hy hade blivit strålande därav att han hade
      talat med honom.
      >2 Kor. 3,7.
 30.  Och när Aron och alla Israels barn sågo huru Moses ansiktes hy
      strålade, fruktade de för att komma honom nära.
 31.  Men Mose ropade till dem; då vände Aron och menighetens alla
      hövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem.
 32.  Därefter kommo alla Israels barn fram till honom, och han gav
      dem alla de bud som HERREN hade förkunnat för honom på Sinai
      berg.
 33.  Och när Mose hade slutat sitt tal till dem, hängde han ett
      täckelse för sitt ansikte.
      >2 Kor. 3.13.
 34.  Men så ofta Mose skulle träda inför HERRENS ansikte för att tala
      med honom, lade han av täckelset, till dess han åter gick
      ut.  Och sedan han hade kommit ut, förkunnade han för Israels
      barn det som hade blivit honom bjudet.
 35.  Då sågo Israels barn var gång huru Moses ansiktes by strålade,
      och Mose hängde då åter täckelset över sitt ansikte, till dess
      han ånyo skulle gå in för att tala med honom.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/02_34.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free