- Project Runeberg -  Bibeln /
Första Samuelsboken, 2 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                   Första Samuelsboken, 2 Kapitlet

                Hannas lovsång.  Samuel i Herrens hus.
                   Elis söner.  Domsordet över Eli.

  1.  Och Hanna bad och sade:

        »Mitt hjärta fröjdar sig i HERREN;
        mitt horn är upphöjt genom HERREN.
        Min mun är vitt upplåten mot mina fiender;
        ty jag gläder mig över din frälsning.
      >Luk. 1,46 f.
  2.    Ingen är helig såsom HERREN
        ty ingen finnes förutom dig;
        ingen klippa är såsom vår Gud.
      >Ps. 86,8. Jes. 44,8.

  3.    Fören icke beständigt så mycket högmodigt tal;
        vad fräckt är gånge icke ut ur eder mun.
        Ty HERREN är en Gud som vet allt,
        och hos honom vägas gärningarna.
  4.    Hjältarnas bågar äro sönderbrutna,
        men de stapplande omgjorda sig med kraft.
  5.    De som voro mätta måste taga lega för bröd,
        men de som ledo hunger hungra icke mer.
        Ja, den ofruktsamma föder sju barn,
        men den moder som fick många
        barn vissnar bort.
      >Ps. 34,11.

  6.    HERREN dödar och gör levande,
        han för ned i dödsriket och upp
        därifrån.
      >5 Mos. 32,39. Ps. 71,20. Vish. 16,13. Tob. 13,2.
  7.    HERREN gör fattig, han gör ock rik;
        han ödmjukar, men han upphöjer ock.
      >Syr. 7,11. 11,l4.
  8.    Han upprättar den ringe ur stoftet,
        ur dyn lyfter han den fattige upp,
        ty han vill låta dem sitta bredvid furstar,
        och en härlig tron giver han dem till arvedel.
        Ty jordens grundfästen äro HERRENS,
        och jordkretsen har han ställt på dem.
      >Job 5,11. Ps. 24,1 f. 75,8. 102,26. 104,5. 113,7 f.

  9.    Sina frommas fötter bevarar han,
        men de ogudaktiga förgöras i mörkret,
        ty ingen förmår något genom egen kraft.
      >Ps. 91,11. 97,10. 121,8. 145,20.
 10.    De som strida mot HERREN bliva krossade,
        ovan dem dundrar han i himmelen;
        ja, HERREN dömer jordens ändar.
        Men han giver makt åt sin konung,
        han upphöjer sin smordes horn.
      >2 Mos. 9,23 f. Dom. 5,20. 1 Sam. 7,10. Ps. 89,25.

 11.  Och Elkana gick hem igen till Rama; gossen däremot gjorde tjänst
      inför HERREN under prästen Eli.
 12.  Men Elis söner voro onda män, de ville icke veta av HERREN.
      >Jer. 2,8.
 13.  På följande sätt plägade nämligen prästerna gå till väga med
      folket: så ofta någon offrade ett slaktoffer, kom prästens
      tjänare, medan köttet koktes, och hade en treuddig gaffel i sin
      hand;
      >3 Mos. 7,34. 10,14.
 14.  den stack han ned i kitteln eller pannan eller krukan eller
      grytan, och allt vad han så fick upp med gaffeln, det tog
      prästen.  Så gjorde de mot alla israeliter som kommo dit till
      Silo.
 15.  Ja, till och med innan man hade förbränt det feta, kom prästens
      tjänare och sade till den som offrade: »Giv hit kött, så att jag
      kan steka det åt prästen, ty han vill icke hava kokt kött av
      dig, utan rått.»
      >3 Mos. 3,3 f. 7,31.
 16.  Om då mannen svarade honom: »Först skall man nu förbränna det
      feta; tag sedan vad dig lyster», så sade han: »Nej, nu strax
      skall du lämna det, eljest tager jag det med våld.»
 17.  Och de unga männens synd var så mycket större inför HERREN som
      folket därigenom lärde sig att förakta HERRENS offer.

 18.  Men Samuel gjorde tjänst inför HERRENS ansikte, och var redan
      såsom gosse iklädd linne-efod.
      >2 Mos. 28,4, 6 f.
 19.  Därtill plägade hans moder vart år göra åt honom en liten kåpa,
      som hon hade med sig till honom, när hon jämte sin man begav sig
      upp för att offra det årliga slaktoffret.
 20.  Då plägade Eli välsigna Elkana jämte hans hustru och säga:
      »HERREN skänke dig ytterligare avkomma med denna kvinna, i
      stället för den som hon utbad sig genom sin bön till HERREN.»
      Och så gingo de hem igen.
 21.  Och HERREN såg till Hanna, och hon blev havande och födde tre
      söner och två döttrar.  Men gossen Samuel växte upp i HERRENS
      hus.

 22.  Då nu Eli, som var mycket gammal, fick höra allt vad hans söner
      gjorde mot hela Israel, och att de lågo hos de kvinnor som hade
      tjänstgöring vid ingången till uppenbarelsetältet,
      >2 Mos. 38,8. 1 Sam. 4,15.
 23.  sade han till dem: »Varför gören I sådant, allt detta onda som
      jag hör allt folket här tala om eder?
 24.  Icke så, mina söner!  Det rykte jag hör vara gängse bland HERRENS
      folk är icke gott.
 25.  Om en människa försyndar sig mot en annan, så kan Gud medla för
      henne; men om en människa försyndar sig mot HERREN, vem kan då
      göra sig till medlare för henne?»  Men de lyssnade icke till sin
      faders ord, ty HERREN ville döda dem.
 26.  Gossen Samuel däremot växte till i ålder och välbehag både för
      HERREN och för människor.
      >Luk 2,40, 52.

 27.  Och en gudsman kom till Eli och sade till honom: »Så säger
      HERREN: Har jag icke uppenbarat mig för din faders hus, när de
      ännu voro i Egypten och tjänade Faraos hus?
 28.  Och har jag icke utvalt honom bland alla Israels stammar till
      präst åt mig, till att offra på mitt altare och antända rökelse
      och bära efod inför mitt ansikte?  Och gav jag icke åt din faders
      hus Israels barns alla eldsoffer?
 29.  Varför förtrampen I då de slaktoffer och spisoffer som jag har
      påbjudit i min boning?  Och huru kan du ära dina söner mer än
      mig, så att I göden eder med det bästa av var offergåva som mitt
      folk Israel bär fram?
 30.  Därför säger HERREN, Israels Gud: Väl har jag sagt att ditt och
      din faders hus skulle få göra tjänst inför mig evärdligen.  Men
      nu säger HERREN: Bort det!  Ty dem som ära mig vill jag ock ära,
      men de som förakta mig skola komma på skam.
      >1 Kon. 2,27.
 31.  Se, dagar skola komma, då jag skall avhugga din arm och din
      faders hus' arm, så att ingen skall bliva gammal i ditt hus.
 32.  Och du skall få se min boning lida nöd, trots allt det goda som
      vederfares Israel.  Och ingen skall någonsin bliva gammal i ditt
      eget hus.
 33.  Dock vill jag icke från mitt altare utrota var man av din släkt,
      så att jag kommer dina ögon att förtvina och din själ att
      försmäkta; men alla som växa upp i ditt hus skola dö, när de
      hava hunnit till manlig ålder.
 34.  Och tecknet härtill skall för dig vara det som skall övergå dina
      båda söner Hofni och Pinehas: på en och samma dag skola de båda
      dö.
      >1 Sam. 4,11.
 35.  Men jag skall låta en präst uppstå åt mig, som bliver
      beståndande, en som gör efter vad i mitt hjärta och min själ är;
      åt honom skall jag bygga ett hus som bliver beståndande, och han
      skall göra tjänst inför min smorde beständigt.
      >1 Kon. 2,35. 1 Krön. 29,22.
 36.  Och var och en som bliver kvar av ditt hus skall komma och falla
      ned för honom, för att få en silverpenning eller en kaka bröd;
      han skall säga: 'Anställ mig vid någon prästsyssla, så att jag
      får en bit bröd att äta.'»


Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:09 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/09_02.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free