Joel, 3 Kapitlet
Dom över folken. Sions återupprättelse.
1. Ty se, i de dagarna och på den tiden, då jag åter upprättar Juda
och Jerusalem,
2. då skall jag samla tillhopa alla hednafolk och föra dem ned till
Josafats[1] dal, och där skall jag hålla dom över dem, för mitt
folks och min arvedels, Israels, skull, därför att de hava
förskingrat dem bland hedningarna och utskiftat mitt land.
3. Ja, de hava kastat lott om mitt folk, gossarna hava de givit
såsom betalning åt skökor, och flickorna hava de sålt för vin,
som de hava druckit upp.
4. Och du, Tyrus, och du, Sidon, och I, Filisteens alla kretsar,
vad förehaven också I mot mig? Haven I något att vedergälla mig
för, eller är det I som viljen begynna något mot mig? Snart och
med hast skall jag låta det I haven gjort komma tillbaka över
edra egna huvuden,
>Jes. 23,1 f. Am. 1,9.
5. eftersom I haven tagit mitt silver och mitt guld och fört mina
skönaste klenoder in i edra palats,
6. och eftersom I haven sålt Judas och Jerusalems barn åt Javans
barn, till att föras långt bort ifrån sitt land.
7. Se, jag skall kalla dem åter från den ort dit I haven sålt dem;
och det som I haven gjort skall jag låta komma tillbaka över
edra egna huvuden.
8. Jag skall sälja edra söner och döttrar i Juda barns hand, och de
skola sälja dem till sabéerna, folket i fjärran land. Ty så har
HERREN talat.
9. Ropen ut detta bland hednafolken,
båden upp dem till helig strid.
Manen på hjältarna,
må alla stridsmännen komma
och draga framåt.
10. Smiden edra plogbillar till svärd
och edra vingårdsknivar till spjut;
den svagaste må känna sig såsom en hjälte.
>Jes. 2,4. Mik. 4,3.
11. Skynden att komma,
alla I folk har omkring,
och samlen eder tillhopa.
Sänd, o HERRE,
ditned dina hjältar.
>Ps. 2,1 f.
12. Ja, må hednafolken resa sig och draga åstad
till Josafats dal;
ty där skall jag sitta till doms
över alla folk häromkring.
13. Låten lien gå,
ty skörden är mogen.
Kommen och trampen,
ty pressen är full;
presskaren flöda över,
så stor är ondskan där.
>Jes. 63,3. Upp. 14,15,18 f.
14. Skaror hopa sig
i Domens dal;
ty HERRENS dag är nära
i Domens dal.
15. Solen och månen förmörkas,
och stjärnorna mista sitt sken.
>Joel 2,10.
16. Och HERREN upphäver ett rytande från Sion,
och från Jerusalem låter han höra sin röst,
så att himmelen och jorden bäva.
Men för sitt folk är HERREN en tillflykt
och för Israels barn ett värn.
>Jes. 2,3. Hos. 11,10. Am. 1,2. Mik. 4,2.
17. Och I skolen förnimma att jag är HERREN, eder Gud,
som bor på Sion, mitt heliga berg.
Och Jerusalem skall vara en helgad plats
och främlingar skola icke mer draga ditin.
>Upp. 21,27.
18. På den tiden skall det ske
att bergen drypa av druvsaft
och höjderna flöda av mjölk;
och alla bäckar i Juda skola flöda av vatten.
Och en källa skall rinna upp i HERRENS hus
och vattna Akaciedalen.
>Hes. 47,1, 8. Am. 9,13. Sak. 14,8. Upp. 22,1.
19. Men Egypten skall bliva en ödemark,
och Edom skall varda en öde öken
därför att de hava övat våld mot Juda barn
och utgjutit oskyldigt blod i sitt land.
>1 Ob. v.10.
20. Sedan skall Juda trona evinnerligen,
och Jerusalem från släkte till släkte.
21. Och jag skall utplåna deras blodskulder,
dem som jag icke allaredan har utplånat.
Och HERREN skall förbliva boende på Sion.
>Ob. v.21.
[1] Namnet kan översättas: Herren håller dom.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:10 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/29_03.html