Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Moseboken - 20 Kapitlet - 21 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 20:21-21: 11. Fjärde Moseboken.
218
21 Då alltså Edom icke tillstadde
Israel att tåga genom sitt område,
vek Israel av och gick undan för
honom.
22 Och de bröto upp från Kades.
Och Israels barn, hela menigheten,
kommo till berget Hor.
4 Mos. 33: 37 f.
23 Och Herren talade till Mose
och Aron på berget Hor, vid
gränsen till Edoms land, och sade:
24 Aron skall samlas till sina fäder:
han skall icke komma in i det land,
som jag har givit åt Israels barn;
ty I voren gensträviga mot min
befallning vid Meribas vatten.
25 Tag nu Aron och hans son
Eleasar med dig och för dem upp
på berget Hor,
26 och tag av Aron hans kläder
och sätt dem på hans son Eleasar.
Så skall Aron samlas till sina fäder
OCh dö där." 2 Mos. 28: 2 f.
27 Och Mose gjorde såsom
Herren hade bjudit; och de stego upp
på berget Hor inför hela
menighetens ögon.
28 Och Mose tog av Aron hans
kläder och satte dem på hans son
Eleasar. Och Aron dog där uppe
på bergets topp, men Mose och
Eleasar stego ned från berget.
5 Mos. 10: 6. 32: 50.
29 Och när hela menigheten
förnam, att Aron hade givit upp
andan, begräto de honom i trettio
dagar, hela Israels hus.
21 Kapitlet.
Konungen i Ärad besegrad. Kopparormen.
Sihon och Og slagna.
Då nu konungen i Ärad, kananéen,
som bodde i Sydlandet, hörde,
att Israel var i antågande på
Atarim-vägen, gav han sig i strid med
Israel och tog några av dem till fånga.
4 Mos. 33: 40.
1 D. ä. tillspillogivning.
2 Då gjorde Israel ett löfte åt
Herren och sade: "Om du giver
detta folk i min hand, så skall jag
giva deras städer till spillo."
3 Och Herren hörde Israels röst
och gav kananéerna i deras hand,
och de gåvo dem och deras städer
till spillo; så fick stället namnet
Horma1.
4 Och de bröto upp från berget
Hor och togo vägen åt Röda havet
till för att gå omkring Edoms land.
Men under vägen blev folket
o-tåligt.
5 Och folket talade emot Gud
och emot Mose och sade: "Varför
haven I fört oss upp ur Egypten,
så att vi måste dö i öknen?. Här
finnes ju varken bröd eller vatten,
och vår själ vämjes vid den usla
föda vi få."
6 Då sände Herren giftiga ormar
bland folket, och dessa stungo folket;
och mycket folk i Israel blev dödat.
1 Kor. 10: 9.
7 Då kom folket till Mose och
sade: "Vi hava syndat därmed att vi
talade mot Herren och mot dig.
Bed till Herren, att han tager
bort dessa ormar ifrån ess." Och
Mose bad för folket.
8 Då sade Herren till Mose:
"Gör dig en orm och sätt upp den
på en stång, sedan må var och en,
som har blivit ormstungen, se på
den, så skall han bliva vid liv."
9 Då gjorde Mose en orm av
koppar och satte upp på en stång; när
sedan någon hade blivit stungen av
en orm, såg han upp på
kopparormen och blev så vid liv.
2 Kon. 18:4. joh. 3: 14.
10 Och Israels barn bröto upp och
lägrade sig i Obot;
11 och från Obot bröto de upp
och lägrade sig vid Ije-Haabarim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
