Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Samuelsboken - 13 Kapitlet - 14 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 13:35-14:13. Andra Samuelsboken.
440
lyfte upp sina ögon, fick han se
mycket folk komma från vägen bakom
honom, vid sidan av berget.
35 Då sade Jonadab till konungen:
"Se, där komma konungens söner.
Såsom din tjänare sade, så har det
gått till."
36 Just när han hade sagt detta,
kommo konungens söner; och de
brusto ut i gråt. Också konungen
och alla hans tjänare gräto häftigt
och bitterligen.
37 Men Absalom hade flytt och
begivit sig till Talmai, Ammihurs
son, konungen i Gesur. Och
David sörjde hela tiden sin son.
2 Sam. 3: 3.
38 Sedan Absalom hade flytt och
begivit sig till Gesur, stannade han
där i tre år.
39 Och konung David avstod ifrån
att draga ut mot Absalom, ty han
tröstade sig över, att Amnon var
död.
14 Kapitlet.
Kvinnan från Tekoa inför David. Absaloms
återkomst och benådning.
Men Joab, Serujas son, märkte, att
konungens hjärta var vänt mot
Absalom.
2 Då sände Joab till Tekoa och lät
därifrån hämta en klok kvinna och
sade till henne:, "Låtsa att du har
sorg, och kläd dig i sorgkläder och
smörj dig icke med olja, utan skicka
dig såsom en kvinna, som i lång
tid har haft sorg efter en död.
3 Gå så in till konungen och tala
till honom, såsom jag säger dig."
Joab lade nu orden i hennes mun.
4 Och kvinnan från Tekoa talade
med konungen; hon föll ned till
jorden på sitt ansikte och bugade
sig och sade: "Hjälp, o konung!"
5 Konungen sade till henne: "Vad
fattas dig?" Hon svarade: "Ack,
jag är änka; min man är död.
6 Och din tjänarinna hade två
söner; dessa båda kommo i träta
med varandra ute på marken, där
ingen fanns, som kunde träda
emellan och hindra dem; den ene
slog då ned den andre och dödade
honom.
7 Och nu har hela släkten rest
sig upp mot din tjänarinna, och de
säga: ’Giv hit honom, som slog ned
sin broder, så att vi få döda honom,
därför att han har tagit sin broders
liv och dräpt honom; på det sättet
förgöra vi ock arvingen.’ På det att
efter min man varken namn eller
efterkommande må finnas på jorden,
vilja de utsläcka den gnista av mig,
som ännu är kvar." 5 Mos. 19:11 f.
8 Då sade konungen till kvinnan:
"Gå hem igen; jag vill giva
befallning om dig."
9 Kvinnan från Tekoa sade till
konungen: "På mig, o min herre
konung, och på min faders hus vile
missgärningen, men konungen och
hans tron vare utan skuld/4
10 Konungen sade: "Om någon
säger något åt dig, så för honom
till mig; han skall sedan icke mer
antasta dig."
11 Hon sade: "Ja, må konungen
tänka på Herren, sin Gud, så att
blodshämnaren icke får göra olyckan
större, och så att de icke förgöra
min son." Då sade han: "Så sant
Herren lever, icke ett hår av din
son skall falla på jorden."
4 Mos. 35: 10 f. 5 Mos. 19: 2 f. Jos. 20: 1 f.
12 Men kvinnan sade: "Låt din
tjänarinna tala ännu ett ord till min
herre konungen." Han sade: "Tala."
13 Då sade kvinnan: "Varför är du
då så sinnad mot Guds folk? När
konungen talar så, då ligger ju däri,
att han själv bär på skuld,
eftersom konungen icke låter sin
förskjutne son komma tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
