Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jesaja - 26 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 Förtrösten på Herren
till evig tid;
ty Herren, Herren
är en evig klippa.
5 Mos. 32: 4. Ps. 18: 2 f.
5 Ty dem som trona i höjden,
dem störtar han ned,
ja, den höga staden;
han ödmjukar den,
ödmjukar den till jorden,
han slår den ned i stoftet.
Jes. 21: 9. 25: 2. Jer. 51: 8. Upp. 14: 8. 18: 2.
6 Den trampas under fötterna,
under de förtrycktas fötter,
under de armas steg."
7 Men den rättfärdiges väg är jämn;
åt den rättfärdige bereder du
en jämnad stig.
Ords. 16: 17.
8 Ja, på dina domars väg,
Herre, förbida vi dig;
till ditt namn och ditt pris
står vår själs trängtan.
Ps. 119: 10, 47.
9 Min själ trängtar efter dig om natten,
och anden i mig söker dig bittida;
ty när dina domar drabba jorden,
lära sig jordkretsens
inbyggare rättfärdighet.
Ps. 63: 7. 88: 14. 130:6.
10 Om nåd bevisas mot den ogudaktige,
så lär han sig icke rättfärdighet;
i det land, där rätt skulle övas,
gör han då vad orätt är
och ser icke Herrens höghet.
11 Herre, din hand är upplyft,
men de se det icke;
må de nu med blygsel
se din nitälskan för folket;
ja, må eld förtära
dina ovänner.
12 Herre, du skall skaffa,
frid åt oss,
ty allt vad vi hava uträttat
har du utfört åt oss.
13 Herre, vår Gud,
andra herrar än du
hava härskat över oss,
men allenast dig prisa vi,
allenast ditt namn.
14 De döda få icke liv igen,
skuggorna stå ej åter upp;
därför hemsökte och förgjorde du dem
och utrotade all deras åminnelse.
5 Mos. 32: 26. Job 14: 14. 18: 17. Ps. 88: 11 f.
15 Du förökade en gång folket,
Herre,
du förökade folket och bevisade dig
härlig;
du utvidgade landets alla gränser.
16 Herre, i nöden hava de nu
sökt dig,
de hava utgjutit tysta böner,
när din tuktan kom över dem.
Ps. 18: 7. 77: 3. Hos. 5: 15.
17 Såsom en havande kvinna,
då hon är nära att föda,
våndas och ropar
i sina kval,
så var det med oss
inför ditt ansikte, o Herre.
18 Vi voro också havande och våndades;
men när vi födde, var det vind.
Vi kunde icke bereda
frälsning åt landet;
inga människor födas mer
till att bo på jordens krets.
19 Men dina döda må få liv igen;
mina dödas kroppar må åter stå upp.
Vaknen upp och jublen,
I som liggen i graven;
ty din dagg är en ljusets dagg,
och jorden skall giva igen de
avsomnade.
Hes. 37: 3 f. 2 Mack. 7: 9.
20 Välan då, mitt folk,
gå in i dina kamrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
