Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 1: if
Pauli bref till romarena.
och en, som tror, för jude först, f
så ock för grek;ff
Ps. 40: 10 f. 2 Tim. 1: 8. 1 Kor. 1:
18. Ap. G. 13: 4 6. 1 Kor. 1: 24. Rom.
2: 9.
• Evangelium var för hedningarna en
galenskap (1 Kor. 1: 23). Paulus hade
ock för sin predikan fått utstå begabberi
af hedningar (se t. ex. Ap. G. 17: 32).
Men han blygdes icke.
** I evangelium är Gud sjelf verksam.
Derför kallas det Guds evangelium (kap.
15: 16, 2 Kor. 11: 7, 1 Tess. 2: 2).
*** Med frälsning menar apostelen den
eviga frälsningen i Guds rike.
t i främsta rummet. Frälsningen var
i främsta rummet lofvad åt Israels folk,
som ock derför särskildt kallades rikets
barn (Matt. 8: 12).
ff I ordet »grek» innefattar apostelen
alla icke-judar (jemför Ap. G. 14: 1).
17. ty i detta uppenbaras Guds
rättfärdighet* af tro** till tro,***
såsom det är skrifvetif Men den
rättfärdige skall lefva af tro.ff
Rom. 3: 21 f. Ebr. 10: 3 8.
• d. v. s. den rättfärdighet, som Gud
gifver. Se kap. 3: 21. Att denna
rättfärdighet är den enda inför Gud gällande
rättfärdigheten, säger sig sjelft (kap. 3: 20,
Gal. 3: 11), men det är icke derför hon
kallas Guds rättfärdighet. Motsatsen till
denna Guds rättfärdighet är den egna
rättfärdigheten (Fil. 3: 9, Rom. 10: 3), d. v. s.
den rättfärdighet, som icke kommer af
Gud och hans nåd utan af egna verk.
** Guds rättfärdighet uppenbaras i
evangelium såsom kommande af tro.
*** När evangelium uppenbarar, att
rättfärdigheten kommer af tron, så sker det
»till tro», d. v. s. i den afsigt, att
men-niskor må tro.
t i Hab. 2: 4.
tt Med detta språk ur gamla
testamentet vill Paulus bestyrka, att evangelium
är en Guds kraft till frälsning, emedan
det uppenbarar Guds rättfärdighet, som
är af tron. Profeten säger: Den
rättfärdige skall lefva (d. v. s. frälsas) af tro.
Nu är evangelium det ord, som
uppenbarar den sanna rättfärdigheten af tron,
derför är det en Guds kraft till frälsning.
— Somliga bibeltolkare öfversätta: Den
af tro rättfärdige skall lefva. Detta är
dock en onödig afvikelse från ordalagen
hos profeten. Se anm. till Gal. 3: ij.
T,
18. iy* Guds vrede**
uppenbaras från himmelenf öfver all
menniskors ogudaktigliet och
o-rättfärdighet, hvilka hålla tillbaka
sanningen i orättfärdighet, ft
Ef. 5: 6.
* Sammanhanget är: Evangelium är en
Guds kraft till frälsning, emedan
menni-skan först genom detta vinner den sanna
rättfärdigheten. Ty der orättfärdighet
råder, der är icke frälsning, utan der är Guds
vrede af himmelen o. s. v.
** Uttrycket »Guds vrede» kan antingen
beteckna den egenskapen hos Gud, att han
vredgas, eller ock det Guds straff, som
följer på synden. I den senare betydelsen
användes det ofta (se anm. till Matt. 3:
7). Här åter är det att fatta i den förra
betydelsen. Man kan nämligen icke säga,
att straffet uppenbaras. Men i straffet
uppenbaras den egenskapen hos Gud, att
han vredgas. Vreden är uttrycket af Guds
hat till det onda: och hatet till det onda
är, så att säga, den nödvändiga afvigsidan
af hans kärlek till det goda. Den, som
älskar det goda, måste alltid hata och
vredgas mot det onda. Denna vrede är
helig och finnes hos hvarje helig menniska
i samma mån, som hon är helig. »Det
syndiga i den menskliga vreden deremot
är den lidelsefulla förbittring, som ser det
onda deri, att det egna jaget blifvit såradt,
och som derför vänder sig mot syndaren
i stället för emot synden» (Weiss). Hvad
det är för en uppenbarelse af Guds vrede,
Paulus här tänker på, förklarar han i v.
24 följ.
t Himmelen är Guds tron, och derifrån
utgå uppenbarelserna så väl af hans vrede
som af hans öfriga egenskaper.
ff d. v. s. hvilka icke låta den
gud-domliga sanning, som blifvit för dem
uppenbarad, utöfva sin uppfostrande verkan
på dem utan tvärtom hålla henne tillbaka
och undertrycka henne i den
orättfärdighet, hvari de lefva. Orättfärdigheten
tän-kes dervid bildligt såsom ett rum, i
hvil-ket sanningen hålles fången samt hindras
från att träda fram och göra sig gällande.
Hvar och en, som lefver i orättfärdighet,
hatar sanningen och söker hålla henne
tillbaka (Joh. 3: 20). — För öfrigt synes
af det följande, att apostelen vid dessa
ord tänker på hedningarna, fastän han
uttrycker sig mer allmänt och säger
»menni-skorna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
