Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundas på en riktig tolkning av offerinrättningen, särskilt såsom den
framträder i Moses’ lag" (721). Åter heter det: "Den verkliga
betydelsen av ett offer, från både hednisk och judisk synpunkt, är som
följer : 1) gottgörelse till den förolämpade gudomligheten eller
erbjuden förlikning åt den kränkta heligheten; 2) en oskyldig
ställföreträdares lidande och död såsom straff för den skyldiges överträdelse;
3) en förbindelse eller ett utbyte av liv mellan offråren och offret.
Om vi förbinda de tre begreppen med varandra, så blir offrets
huvudbetydelse denna: gottgörelse genom ställför eträdelse, ställföreträdelse
genom införlivande av liv med liv. Hedningarnas blodsoffer var ett
uttryck för deras medvetande att synd innebär skuld, att skuld
blottställer människan för Guds rättfärdiga vrede, att utan skuldens
gällande ingen förlåtelse gives och att den skyldige kan försona sin synd
genom en annans lidande, vilken giver sitt liv. — Syndoffret den
stora försoningsdagen genom de två bockarna åskådliggjorde
tydligare än något annat de två grundbegreppen i ett offer, gottgörelse och
ställ för eträdelse och därpå följande avlägsnande, bortskaffande av
syndaskulden från dem, för vilka offret blev framburet. — Nya
testamentet förutsätter och antager såsom sin gamla testamentets
offer-lära. — Vi måste därför fasthålla såsom resultat av en enkel
slutledning från bibliska fakta, att Kristi död är ett ställföreträdande
offer, som Gud i sin kärlek försett för tillfredsställande av ett inre krav
i sin egen natur såsom helig samt för avlägsnande av ett i samma
natur förefintligt hinder för syndares förnyelse och förlåtelse" (721,
723, 725, 727).
Det kan synas för en vanlig bibelläsare, som vore
försoningsbegreppet tydligt nog framhållet i den heliga skrift. Dock hava under
tidernas lopp olika uppfattningar utbildats bland teologerna.
Följande äro bland de viktigaste.
1. Den moraliska uppfattningen. Icke Gud, utan människan
behöver försonas. Den enda väg att åstadkomma försoning är att
förbättra människans sedliga tillstånd. Kristus har dött såsom en
hög-sinnad martyr. Människan återlöses genom honom, då hans lära
och mänskliga fördöme i trohet mot sanning och plikt på henne
utövar ett förbättrande inflytande. Denna lära, som har sin rot i
Pelagii uppfattning om synden, har fullständigt utvecklats av Luthers
samtida Laelius och Faustus Socinus och kallas därför socinism. De,
som i våra dagar förfäkta denna uppfattning, äro att finna bland
uni-tarierna.
561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
