Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åberopa ett så stort namn som kyrkohistorikern A. Neander,
Mos-heim, m. fl.
Vi vilja något närmare skärskåda den ståndpunkt, som
representeras av kväkarna och andra mystiskt anlagda grupper, samt
spörsmålet om den historiska utvecklingen och dess resultat såsom
konstitution för Kristi församling på jorden.
Den först nämnda uppfattningen är orimlig och självupphävande.
Ty om allt skall ställas beroende av Andens tillfälliga ingivelse, så
blir även det en regel, en viss ordning, som lätt kan övergå till den
mest obegränsade oordning, enär Andeingivelsen lätt kan komma att
förväxlas med subjektivt tycke, infall, inbillning, känsla. Emot
denna uppfattning talar vidare nya testamentet i bestämda ordalag.
I Mtt. 18: 15—18 t. ex. giver Kristus en bestämd föreskrift rörande
församlingstukt, vilken föreskrift måste gälla såsom bemyndigad
regel i alla församlingar och i alla tider. Den historiska utvecklingen
har heller ingenting därmed att beställa. Sammalunda är
förhållandet med Jesu befallning i Mtt. 28: 19, 20; Mk. 16: 15, 16, med
apostelens förordning i 1 Kor. 5 kap. samt med alla apostoliska
förordningar, förmaningar och anvisningar. De bilda de regler eller
den ordning, efter vilken församlingarna i allt skulle inrätta sitt
liv, sin inre och yttre verksamhet. Och som apostlarna voro apostlar
eller Herrens utomordentliga sändebud och inspirerade, gäl Idé deras
ord såsom Guds ord, bindande för bekännelse, lära, tro och liv. De
undervisade, föreskrevo och förordnade i Herrens namn, yrkande på
god ordning och ett skickligt väsen i varje församling, följande
bestämda sedvänjor och allmänt kända regler (1 Kor. 4: 17; 7: 17;
11: 16; 14: 26—30, 33—35, 37, 40; Gl.,6: 16).
Att man i de apostoliska församlingarna följde i allt bestämda
grundsatser och enahanda föreskrifter och bestämmelser i allt vär
sentligt framgår för övrigt på många sätt. För meddelande av dop
och församlingsgemenskap gällde över allt som stående regel att
fordra omvändelse och tro på Kristus (Ag. 2: 38, 40, 41, 47; 5: 14;
8: 12; 10: 47; 16: 14, 15, 29—34; 18: 8; 1 Kor. 1:2). Man kom
tillsamman att läsa de heliga skrifterna, höra dem utläggas och
förklaras, fira Herrens åminnelsemåltid, höra missionärerna omtala
sina erfarenheter och rön, upptaga och utesluta medlemmar,
uppbygga sig med sång, bön, profetia, förmaning o. s. v. Man valde och
tillsatte i alla församlingar lärare och tjänare, icke emedan man fick
ett infall att så göra, utan emedan apostlarna så rekommenderade.
756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
