Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - American library associations 40-års jubileum. några ord om biblioteksväsendets utveckling i förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
veterligen en) meddelas nu den fackkunskap, utan vilken intet yrke, hur mycken
entusiasm det än kan visa sig inge, kan ha någon stor framtid. I närvarande
stund torde det väl också kunna sägas, att ytterst få av Förenta staternas
omkring 12,000 bibliotekarier äro fullkomligt utan utbildning.
Men ännu är man inte nöjd — bör ju heller inte vara det. Oändligt mycket
återstår. Det enklaste sättet att ge en föreställning om de problem, som just
nu stå på dagordningen, är kanske att redogöra för förhandlingarna vid det
senaste årsmötet av A. L. A. Utrymmet förbjuder mig visserligen att ingå i
några som helst detaljer, men även en schematisk översikt av arbetets
uppdelning på sektioner torde möjligen kunna ge något intryck.
Utanför de allmänna mötena, vid vilka biblioteksfrågor äro så gott som
bannlysta, hade följande grupper sina egna sektioner: biblioteksstyrelsemedlemmar,
lärare vid biblioteksskolor och andra utbildningsanstalter, katalogiserare, bibliografer,
bibliotekarier vid statsbibliotek, universitetsbibliotek, lagbibliotek, lantbruksbibliotek,
barnbibliotek och skolbibliotek samt speciella bibliotek (såsom t. ex. tidnings-,
telefon-, bank-, livförsäkrings-, museibibliotek o. s. v.). Många av dessa grupper
ha sina egna föreningar, men alla ha de A. L. A. som sin gemensamma samlingspunkt.
Vid en överblick av programmet på de särskilda avdelningarna faller det
genast i ögonen, att de mindre, tekniska problemen fått maka åt sig. Bläddrar
man igenom de första årgångarna av Library journal och programmen för de
tidigare konferenserna, finner man långa diskussioner om det bästa sättet att föra
förvärvskataloger, om hyllistor, statistik, olika utlåningssystem o. s. v., men
den tiden är nu förbi. Dessa frågor överlåtas nu åt sakkunniga kommittéer
eller äro i många fall åtminstone för någon tid framåt tillfredsställande lösta.
Till och med intresset för katalogiseringens detaljer är i sjunkande. Orsaken
är den storartade centralisation på detta område, som Kongressbibliotekets tryckta
kort innebära. Sedan 1901 trycker detta Förenta staternas största bibliotek sina
accessioner på kort i nog stor upplaga för att förse alla de bibliotek, som så önska.
Priset för dessa, som täcker alla omkostnader för tryckning och distribution, är dock
så lagt, att det nästan undantagslöst ställer sig billigare för ett bibliotek att köpa dessa
kort än att själv utföra arbetet, och till skänks få de dessutom fördelen av ett tryckt
kort och av en korrekthet, som det torde vara i det närmaste omöjligt för dem
själva att uppnå. — Ha alltså många av de gamla problemen sjunkit undan, är
det emellertid ingen brist på nya. Ett av de viktigaste är, hur man skall kunna
hålla biblioteken au Courant med de brännande frågorna på dagordningen, där
böcker i allmänhet äro en alltför senkommen hjälp. Särskilt framhölls det vid
mötet, vilket gyllene tillfälle, som ligger färdigt att gripas av Amerikas bibliotek
genom den enorma intensitet i studier, som allmänt väntas på det vetenskapliga,
det sociala, det ekonomiska området, när världens marknader efter kriget ligga
öppna för amerikansk företagsamhet. Kunna de denna gång visa, vad de duga
till, skola de icke endast ha gjort sitt land en jättetjänst, men de skola också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
