- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
68

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norska folkbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

här som annars visat sig ej endast öka läslusten utan också utgöra ett gott
hjälpmedel för det, som är bibliotekens huvuduppgift: att befordra en mera
kvalificerad läsning.[1]

3. Biblioteksbyggnader och biblioteksstatistik.

Att den norska folkbiblioteksrörelsen verkligen lyckats hävda sin ställning
som ett synnerligen viktigt led i det kommunala bildningsarbetet, det visas —
om inte av annat — av det försteg, som Norge hittills haft framför de övriga
skandinaviska länderna i fråga om så väl biblioteksbyggnader som lönerna på
folkbiblioteksbanan. Ty det torde nog kunna anses som ett erfarenhetsrön, att
ju mer planmässigt biblioteken arbeta för sin uppgift att med minsta möjliga
begränsning tillhandahålla och lägga till rätta det litterära material, som barn
och vuxna kunna behöva för vederkvickelse, utbildning och uppbyggelse, desto
större utsikt är det, att deras behov i fråga om sakkunnig arbetskraft samt
ändamålsenligt och värdigt inredda lokaler skola kunna bli tillgodosedda.

Det försteg, som jag nyss nämnde, att Norge har med hänsyn till biblioteksbyggnader
och avlöningsförhållanden, gäller emellertid i främsta rummet, om
ej uteslutande, städerna.

I 11 städer (jfr bifogade tabell) avlönas folkbibliotekarier och assistenter med
1,000 kr. eller därutöver, och i allt finnas 44 platser vid folkbibliotek, som hava
en begynnelselön (med inräknande av kristidstilläggen) av minst 2,000 kr.,
därav 9 platser med mellan 3 och 4,000 kr., 3 med mellan 4 och 5,000 och
1 (chefen för Deichmanska biblioteket i Kristiania) med 6,740 kr. +
familjetillägg.[2] Härtill komma i de flesta fall ålderstillägg.

Tab. 1. Antal folkbibliotekstjänster i norska städer med en begynnelselön
av minst 7,000 kr. (med inräknande av kristidstillägg).
Antal platser med en begynnelselön av
Antal
städer
1,000—
1,999
2,000—
2,999
3,000—
3,999
4,000—
5,999
6,000 eller
däröver
I städer med:
10,001— 25,000 inv.
6631
25,001— 50,000 inv.3633
50,001—100,000 inv.11041
Över 100,000 inv.121521
Summa112231931





[1] Framhållandet av de amerikanska metoderna såsom föredömen för svensk folkbiblioteksverksamhet
har för en tid sedan i Biblioteksbladet blivit föremål för en kritik, som emellertid
ger en betydligt förenklad och felaktig bild av amerikanska biblioteksprinciper.

Då amerikanska bibliotekarier söka på allt sätt underlätta åtkomsten av litteratur, så är
det naturligtvis ej därför att de tillmäta läsningen i och för sig något värde, utan emedan
de därigenom vilja skapa den första förutsättningen för den mera kvalificerade läsning, vilken
även de anse som sin huvuduppgift att befordra och vilken de faktiskt också på ett synnerligen
efterföljansvärt sätt befrämja.
[2] I For folkeoplysning bd 3. h. 1 (1918) ingår en detaljerad redogörelse för
folkbiblioteken i de norska städerna, med uppgift om ekonomi, utlåningsverksamhet och personal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1918/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free