Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birgitta-litteratur - Tillägg: Sörmland i skönlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tärnö. S. Ambrosiani, Tärnö slott (1914, 38 s. + 2 pl., pris 15:—).
Uttringe. Se Rönninge.
Utö. A. Erdmann, Utö jernmalmsfält i Stockholms län (1856, 104 s. + 19 kartor i
Kongl. vet. akad. handl. för år 1854).
Vibyholm. C. J. Trolle Bonde, Porträttsamlingen på Vibyholm (1876).
Vårdinge. P. Sahlström, Beskrifning öfver Vårdinge socken (1825, 48 s. + 1 karta).
— A. Torssander, Anmärkningsvärda fanerogamer och kärlkryptogamer i Wårdinge socken (i
Botaniska notiser 1897, s. 157—170).
Västerhaninge. Se Muskö.
Västermo. G. E. Lundgren, Westermo kyrka (1907, 49 s., 1:—).
Västra Vingåker, J. H. Schröder, Utkast till en historisk-antiqvarisk beskrifning öfver
Vestra Vingåkers socken i Södermanland (Ak. afh. 1832, 10 s.). — N. A. Lundgren,
Beskrifning oöfver Vestra Vingåkers socken (1873, 211 s. + I karta, pris 2:50).
Åkerö. C. v. Linné, Flora Åkeröensis (Diss. 1769, 24 s.).
Ärla. [Z. Brannius], Ekonomisk beskrifning öfver Ärla socken (1820, 27 s.).
Äs. C. A. Klingspor, Svenska slott och herresäten, Äs (1886, 46 s. + 1 pl., pris 5:—).
Ösmo. J. H. Schröder, Om Ösmo socken i Södertörn (Ak. afh. 1854, 32 s.).
Österåker. C. J. Hellbom, Förteckning på phanerogamer och ormbunkar i Österåkers
socken af Södermanland (Ak. afh. 1851, 30 s.). Okt. 1917.
Tillägg:
SÖRMLAND I SKÖNLITTERATUREN.
Av Docenten R. G:son Berg.
Av skalder och författare, som tillhöra Södermanland och i vilkas diktning
man merendels kan läsa ut hembygdsdrag, kunna nämnas biskop Tomas i
Strängnäs; signaturen Skogekär Bärgbo; Olof Carelius (»Hönsgummans visa»); Johan
Gabriel Oxenstierna, vars »Skördarne», »Sommarkväde» och »Dagens stunder»
tillhöra Sörmlandsdikten; gustavianen Isak Reinhold Blom; Karl Gustaf von
Brinckman, diplomat, brevförfattare och skald på tyska och svenska; den lärde
brevskrivaren A. Törneros (»Bref och dagboksanteckningar», 1891, 615 s.,
pris 8:—); Erik Sjöberg (signaturen Vitalis), Karl August Nicander; Gustaf
Vilhelm Gumælius; Herman Sätherberg, av vars jägarvisor och naturdikter flera
hämtats från hembygden; Karl Vilhelm August Strandberg (signaturen Talis
Qualis), som skrev en ypperlig Sörmlandssång; Axel Kiellman-Göranson
(signaturen Nepomuk); Karl Alfred Melin, som besjungit skärgården; Hugo
Tigerschiöld; A. T. Gellerstedt, som själv ansåg sig vara sörmlänning; romanförfattarna
Ernst Lundquist, och Amanda Kerfstedt och naturskildraren H. Samzelius.
Mycket rik är den litteratur, som besjungit landskapets olika delar eller orter
däri; på grund av närheten till huvudstaden äro vissa partier bland de oftast
skildrade orterna i hela vårt land; Skenas i Vingåker är besjunget av Runius, som
även besjöng Dalarö, O. von Dalin, Creutz, Gyllenborg, J. G. Oxenstierna och
Snoilsky, Stenhammar av Dalin, Atterbom och Snoilsky; från Gripsholm,
Nyköping m. fl. orter äro på grund av deras historiska betydelse ofta motiv
hämtade i romaner och berättelser. Bellmans »Opp Amaryllis» är skriven vid och
över sjön Magelungen i Huddinge, och södra Mälarstranden möta vi ofta i hans
dikt. R. von Kræmer besjöng »Sörmländsk natur»; B. E. Malmström skrev
»Sång för Södermanlands nation»; J. A. Strindberg förhärligade skärgården.
Snoilskys svenska landskap äro väsentligen sörmländska. »Folklifsbilder från
Södermanland» av Aurora Lundquist (Lisseg, 1887) skildrar typiska allmogedrag.
Bland senare dikter märks prins Vilhelms »Till hembygden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
