Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några upplysningar om det revolutionära Rysslands biblioteksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organisation, »mönsterkataloger» (förmodligen motsvarande vår svenska »grundkatalog»)
för bibliotek (om 10 ark) och en handledning i biblioteksteknik (3 ark)
— allt genom statens försorg. Såsom ständiga uppgifter för Biblioteksavdelningen
föreslogs upprättande av kataloger rekommenderande litteratur rörande
undervisningsväsendet utanför skolan, till tjänst för vederbörande offentliga organer,
samt utgivande av en bibliografisk tidskrift.
Det är svårt att med ledning av tillgängliga uppgifter fälla något omdöme
om bolsjevikernas bibliotekspolitik. En betänklig åtgärd är »nationaliseringen»
av en mängd privatbibliotek. Beträffande biblioteken på adelsgodsen avsågs i
främsta rummet deras skyddande mot plundring, och det är att hoppas, att de
flesta vederbörligen förseglats och icke gjorts tillgängliga för landsbygdens nu
levande generation av »proletärer», som säkerligen ej äro kompetenta att
tillgodogöra sig deras skatter men icke desto mindre skulle kunna utnyttja dem på ett sätt
som kunde omöjliggöra deras framtida användning. Men att skingra enskilda, i
sin art helgjutna samlingar, såsom Suvorins arvingars bibliotek, torde — alldeles
bortsett från frågan om äganderätten — icke lätt kunna försvaras. De
uppslagsverk och tekniska arbeten, som ansetts nödvändiga för kommissariatens
organisationsarbete, hade nog utan större ansträngning kunnat uppbringas på andra håll
för lika billigt pris. Det kunde även göras invändningar mot de ryska
folkbildningsmännens — även de bolsjevikfientligas — okritiska beundran för det
amerikanska biblioteksväsendet. Redan det stora antalet analfabeter torde —
åtminstone innan den elementäraste skolundervisningens omorganisation hunnit
bära någon frukt — göra en utvidgning av folkbiblioteken till en lyx, som
knappast kan försvaras under landets nuvarande finansiella läge. Det brådstörtade
reformarbetet kan rent av göra större skada än gagn, så länge tillgången på
personal med erforderlig bildning och omdöme är begränsad. De av
nationaliserade privatbibliotek bildade folkbiblioteken kunna under inkompetent
ledning lätt bli härdar för just den litteratur, vilkens oskadliggörande är ett av
folkbildningsarbetets viktigaste mål. (Jfr föreg. sida under bilden från Mitau.)
Betänkligt är även, att biblioteksväsendets »demokratisering» till stor del synes
ske på den högre universitetsbildningens[1] bekostnad, varigenom den blivit en
medverkande orsak till det avbrott i Rysslands aktningsvärda vetenskapliga
traditioner, som inträtt efter revolutionen. Samma betänkligheter, som i de
kulturellt mer framskridna europeiska länderna pläga uppställas mot
»amerikanisering» utan vederbörlig hänsyn till andra kulturvärden, torde med minst lika
stort fog kunna anföras i Ryssland. — Odelat erkännande måste man skänka
bolsjevikernas intresse för upprättande av bibliografiska arbeten, man må endast
hoppas, att de måtte visa större uthållighet än bibliograferna under den
förrevolutionära tiden, ty den ryska bibliografiska litteraturen är redan alltför rik på
avbrutna och alltför fattig på avslutade arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
