Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organisationen och skötseln av biblioteken vid de allmänna läroverken. (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göras så stora, att verkligen någon större del av denna kan komma biblioteken till
godo. Jag betvivlar, att den höjning av avgiften till högst 10 kronor i terminen,
som sistlidna riksdag medgivit, för bibliotekens del kan åstadkomma någon större
förbättring, åtminstone så länge tryckningen av kataloger och framför allt årsberättelsen
slukar så stora summor och all materiel är så dyr. För övrigt är tillåtelsen
endast medgiven för 3 år; alltså är anordningen att betrakta som ett provisorium.
I samband med en senare eventuell större höjning av teminsavgiften till biblioteks-
och materielkassan böra åtgärder vidtagas för att verkligen biblioteken skola få
något egentligt gagn av densamma. Det torde böra fastslås, huru stor del av
lärjungarnas avgifter, som minst skall gå till biblioteksändamål. Ja, det skulle
rentav kunna ifrågasättas, om icke en särskild bibliotekskassa, alldeles skild från
materiellkassan, borde upprättas. Nödvändigheten av att anslaget till biblioteket
får karaktären av en fullt självständig post på skolans stat har särskilt kraftigt
betonats i den skrivelse, som styrelsen för modersmålslärarnas förening i mars i fjol
riktade till ordf. i första kammarens tillfälliga utskott, som behandlade den
bekanta motionen av redaktör Pers. Väljes den utvägen att grunda en särskild
bibliotekskassa, så är det ej att gå helt nya vägar, ty en särskild bibliotekskassa
fanns före tillkomsten av 1820 års skolordning. Vilken av de båda utvägarna —
direkt statsanslag för bokinköp eller ett större höjande av lärjungarnas avgifter
och i samband därmed helst inrättandet av en särskild bibliotekskassa, — som är
lämpligast, är svårt att avgöra, men väljes den senare utvägen för framtiden, torde
i varje fall statskassan böra träda emellan och erlägga avgifterna för de obemedlade
lärjungarna, annars kan det inträffa, att befrielse från terminsavgift i väsentlig mån
hindrar bibliotekens utveckling. Min sympati är närmast för statsanslag. Det sätt,
som kommer att väljas för stärkandet av läroverksbibliotekens ställning, bör enligt
min mening tillämpas även vid de läroverk, där särskilda inkomster, t. ex. av
fonder, finnas för bokinköp. Det kan ej vara annat än till gagn, att somliga
läroverksbibliotek på så sätt kunna nå mera kraftig utveckling.
I samband med frågan om lämpligaste sättet att skaffa tillräckliga anslag till
biblioteken kan det kanske även vara lämpligt att upptaga frågan om vilka som skola
bestämma inköpen och efter vilka grunder dessa böra ske. Enligt läroverksstadgan
är det nu rektor, som bestämmer inköpen. Bibliotekarien och ämneskonferenserna
tillerkännas rätt att framställa förslag — i praktiken är det väl för övrigt
så, att även enskilda lärare ofta göra det. Det är visserligen sant, att det finnes
rektorer, som på ett mycket förtjänstfullt sätt bestämma inköpen och därvid taga
vederbörlig hänsyn till dem, som ha rätt att framställa förslag, men det bör dock
ej vara så, att bibliotekarien enligt författningen saknar varje bestämmande
inflytande på inköpen. Nu äger han icke rätt att inköpa en enda bok utan att först
ha inhämtat rektors tillstånd. Naturligtvis bör rektor även för framtiden ha
inflytande på inköpen — och det även om han, som synes, snart kommer att befrias
från skötandet av skolans räkenskaper — men det bör ej vara så stort som nu.
Enligt min och många andras mening böra inköpen bestämmas av en vid varje
läroverk befintlig biblioteksnämnd, där rektor är ordförande och således har
utslagsröst. Hur en sådan nämnd bör vara sammansatt, därom torde nog meningarna
vara delade. Man skulle kunna tänka sig, att i denna nämnd inginge rektor,
bibliotekarien och huvudlärarna i de olika läroämnena — en liknande nämnd förordar
rektor C. Lindsten i Ped. tidskr. 1918 h. 7 — men en sådan nämnd skulle enligt
min mening bli alldeles för talrik. Bättre vore, att nämnden komme att utgöras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
