87 (Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - C. Religion - G. Litteraturvetenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bibel» och »Israels historia», här något omarbetad, samt en tredje, »Jesu liv», vilken värdigt
sluter sig till de förra. I den återstående delen av boken ger förf. en grundlig och sakkunnig,
synnerligen klar och översiktlig teckning av Israels land och folk samt av olika sidor av dess
kultur. Utförligast behandlas livet i hemmet och familjen. Denna del av boken har intresse
långt utanför skolans värld, men har framförallt ett stort värde för den som undervisar i
kristendomskunskap.         E. H—m.

Lundahl, J[akob] E[manuel]. Världsmissionen. Kortfattad översikt av
missionens utveckling och nutidsläge jämte en framställning av de icke kristna
folkens religioner. Sv. miss. 1921. 254 s. Litt. Cl.         Inb. 5:50.

Detta arbete av missionssekreterare Lundahls välkända och uppskattade penna avser att
utgöra en handbok eller uppslagsbok för den som närmare vill orientera sig i världsmissionens
arbete. Efter en inledning om missionens grundval och motiv följer en religionshistorisk
avdelning och en överblick över missionstankens utveckling inom kristenheten, varefter de olika
missionsområdena skärskådas. Ett synnerligen rikhaltigt och delvis annars mycket
svårtillgängligt material är här sammanfört. Trots en del störande tryckfel måste framställningen i det
hela anses pålitlig och värdefull.         G. Lbrg.

Westeson, Hjalmar. Ödemarksprofetens lärjungar. Diak. 1922. 135 s.
Ill., portr. Ckg.         2:50.

Den bekante Karesuandokyrkoherden och Norrlandsskildraren har i denna bok givit ett
tills dato enastående bidrag till laestadianernas historia. Ur delvis otryckta källor och ur
muntlig tradition från dem, som voro med, har han hämtat material för teckning av de fem första
stora lärjungarnes porträtt; utförligast behandlas Johan Raattamaa, en märklig man, »som i
över 40 år styrt kristendomens (= laestadianismens!) skepp». Utom det värdefulla biografiska
material boken innehåller, ger den intressanta drag ur laestadianernas egenartade andliga liv och
ur deras missionsverksamhet i Norden och Amerika.         E. H—m.

G. Litteraturvetenskap.

Blanck, Anton. Anna Maria Lenngren, poet och pennskaft jämte andra
studier. H. G. 1922. 205 s. Gbc.         5:50.

Innehåll: Anna Maria Lenngren. — Leopold och Anjalaförräderiet. — Hans Järtas
upplevelser den 16 mars 1792. — En bortglömd gustaviansk idyll. [Leopolds Églé och Annette.]
— Götiska förbund före götiska förbundet. — En nyfunnen dikt av Tegnér och dess historia.
— Det klassiska dramat i Frankrike och dess allmänna betydelse. — Moliére och farsen.

Den inledande studien i denna samling, en utförlig undersökning av fru Lenngrens
diktning, tillhör utan fråga det bästa som skrivits om vår litteraturs förnämsta kvinnliga klassiker.
Den metodiska vetenskapliga analysen framträder här parad med en ovanligt fin blick för
karakteristiska enskildheter och poetiska stämningsvärden. Särskilt må framhållas, att förf.
genomgående dragit paralleller mellan fru Lenngrens diktning och den samtida politiska och sociala
utvecklingen; härigenom har det lyckats honom att på många punkter kasta nytt ljus över
hennes egen syn på tillvaron, om vilken man förut blott haft en tämligen ofullständig
uppfattning. — Av de övriga uppsatserna intresserar särskilt studien över Leopolds Oden och dess
politiska bakgrund. Förf. uppvisar här, att Leopold vid konceptionen av sitt drama haft
händelserna vid Anjalaförbundets bildande i tankarna och att Oden är en i många hänseenden
verklighetstrogen bild av Gustav III. — Arbetet lämpar sig särskilt för läroverks- och större
folkbibliotek.         O. W—n.

Schück, Henrik. Allmän litteraturhistoria. Avd. 4. Den franska
klassiciteten. H. G. 1922. 439 s. Gb.         13:50, inb. 18:—.

Även en ill. uppl. till 22:50, inb. 37:50.

Utgångspunkten för det nu föreliggande nya bandet av Schücks stora litteraturhistoria är
Henrik IV:s regering och den djupgående sociala och politiska förändring, som Frankrike då

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/biblblad/1923/0095.html

		Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 / 87 (1916) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|