- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nionde årgången. 1924 /
17

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - C. Religion - D. Filosofi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

största intresse är ock kapitlet om kristendomens uppgifter och resultat bland de animistiska
hedningarna. Arbetet förtjänar en rangplats i svensk religionshistoria.         G. Lbrg.

Rasch, Vilh[elm]. Över sältan sjö. Övs. fr. da. i. Hans Peter. Ev. fost.
1923. 320 s. Cic.         4:50, inb. 5:50.

En präktig sjölivsskildring med det självupplevdas prägel och en god karaktärsteckning med
en ung mans religiösa utveckling såsom ledmotiv. En sund och käck ända vilar över det hela,
och som pojkläsning är boken att rekommendera.         O. M.

Rodhe, Edv[ard]. Svenskt gudstjänstliv. Historisk belysning av den svenska
kyrkohandboken. Diak. 1923. 513 s. Cha.         12:50.

En klar och åskådlig framställning av det svenska gudstjänstlivets yttre former från
reformationstiden till våra dagar. Efter en överblick över den svenska kyrkohandbokens historia och
den svenska högmässans utveckling följer en ingående redogörelse för de i vår handbok
upptagna gudstjänstliga handlingarna, s. a. s. en historisk kommentar till dessa. Förf. påpekar de
djupare motiv som tid efter annan föranlett ändringar eller framkallat ändringsförslag. Han
erinrar ock om det efter hans mening bästa sättet att uppfatta nu gällande formulär. Likaså
visar han på de svagheter som kunna anses vidlåda dessa och framställer sina önskemål, dock
utan att inlåta sig på några konstruktioner på fri hand. — Arbetet lämpar sig förträffligt till
uppslagsbok. Av stort gagn är att texterna ur de äldre handböckerna äro avtryckta.         E. E—m.

Wetter, Gillis P:son. Det urkristna gudstjänstlivet och nya testamentet.
Installationsföreläsning. H. G. 1923. 32 s. Cha.         0:85.

Kulten är, som bekant, för närvarande den allmänna religionsvetenskapens älsklingsbarn.
Det är därför lätt förklarligt, att man numera ofta möter frågan om kultens betydelse för och
inom G. och N. T. Prof. Wetter skisserar här sin ståndpunkt beträffande N. T. Han finner
det urkristna gudstjänstfirandet vara en i högsta grad viktig faktor vid N. T:s gestaltning, både
materiellt och formellt, vilket åskådliggöres genom en rad exempel. Man torde mer än en
gång kunna fråga sig om ej begreppet kult fattats alldeles för allmänt och obestämt. Av den
rytmiserande stilen hos de nytestamentliga skrifterna drar förf. den synnerligen diskutabla
slutsatsen, att dessa från början varit avsedda för liturgisk läsning såsom helig skrift (också Pauli
brev).         E. E—m.

D. Filosofi.


Fichte, Joh[ann] Gottl[ieb]. Människans bestämmelse. Övs. [fr. ty.] av
O. Möller. A. B. 1923. 192 s. Portr. (Moderna tänkare 19.) D.         4:50.

Hos Fichte utvecklar idealismen i mycket högre grad än hos Kant en strävan att söka
påverka även det stora flertalet. Däri ligger i viss mån förklaringen till, att han i vissa skrifter
framlägger sin världsåskådning i mera populär form. »Människans bestämmelse», som tillhör
denna grupp, innehåller en kortfattad, lärorik och medryckande framställning av idealismen i
dess motsats till determinismen och är särskilt intressant genom den fortsatta, fördjupade
undersökningen om trons väsen, som Fichte här företager.         H. R—r.

Montaigne, [Michel de]. Blad ur Montaignes essaier. Urval och övs.
[fr. fra.] jämte inledn, av G. Åman-Nilsson. H. G. 1923. 333 s. Portr. D. 6:50.

Michel Eyquem de Montaigne (1533—1592) tillhörde en ansedd ämbetsmannasläkt i
Bordeaux och var bl. a. verksam som medlem av stadens domstol; ett par år fungerade han
även som dess borgmästare. Föga Dolitiskt intresserad och helt fri från sin samtids konfessionella
fanatism höll han sig emellertid på avstånd från partistriderna och levde under det upprörda
1570-talet på sitt slott i Périgord, uteslutande ägnande sig åt lärda och litterära studier. Ett
resultat av dessa var hans berömda samling Essais, som förelåg färdig 1580 och sedermera
under M:s livstid utkom i flera nya och betydligt utvidgade upplagor. Allt sedan denna tid
har arbetet tillhört fransmännens favoritböcker, lästs och beundrats av generation efter generation
och utövat ett oerhört inflytande. Vad som förlänade dessa Montaignes essayer deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free