Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - N. Geografi - O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett i en sällsynt stark känsla för hembygden bottnande, temperamentsfull inlägg mot
nystavning, nykterhetsväsen,liberalism, socialism, byrakratism och andra fruktansvärda följder av de till
vårt land inflyttade utlänningarnas överhandtagande inflytande. Förf. finner botemedlet mot detta
»plattsvenska», kring Mälardalen koncentrerande onda i att återge de gamla landskapen,
speciellt Västergötland, deras forna rang och betydelse och yrkar därför till en början på ett mera
intensivt arbete för utforskande av detta sitt eget landskaps språk och historia. Vad som
eventuellt kan vara av bestående värde i boken drunknar lätt bland de agitatoriska
överdrifterna. B. M.
Nerman, Birger. Det forntida Stockholm. Victor Petterson 1922. 51 s.
Ill. (Fören. f. sv. kulturhistoria böcker 3.) Ncd. 3:50.
Den kunnige arkeologen och sagoforskaren d:r Birger Nerman har i den föreliggande lilla
volymen dragit fram ungefär allt vad man vet om Stockholm under förhistorisk tid. En
redogörelse för fornfynd inom stadens område ger honom först tillfälle att uppdraga de stora
linjerna i den process, genom vilken platsen för den nuvarande staden småningom höjdes ur havet.
Den första bebyggelsen på de sålunda uppkomna öarna har bevisligen ägt rum redan mot slutet
av stenåldern. Den väsentliga delen av boken behandlar de två sagoepisoder, vilka, enligt
författarens åsikt, ursprungligen varit knutna till platsen för det nutida Stockholm: sagan om
kung Agne, som på Agnefit mördades av sin härtagna hustru och legenden om Olov den
heliges och hans flottas underbara räddning ur Mälaren och uppkomsten av »Stocksund»: som
lokalen för denna sägen heter hos Snorre. I båda fallen vill Nerman bakom den sägenbildande
fantasien se verkliga händelser, vilka han söker lokalisera. Slutligen ger han intressanta bidrag
till diskussionen om Stockholms uppkomst, såväl namnets som stadens. Den lilla boken är
ett gott bidrag till den stockholmska hembygdslitteraturen. E. K—n.
Tufvesson, Theodor. I kärra och karet genom gångna tider. Anteckningar.
Med klippta silhuetter av Oskar Antonsson. Framt. 1923. 143 s. Ncr. 5:—.
Ur arkivens och bibliotekens gömmor har förf. letat fram en hel del intressant material
om gamla hus och gårdar i Lund, om Almquist och Sturzenbecker, om de akademiska
stamgästerna på det Wahlbomska konditoriet m. m. lundensiskt. Det är speciellt för en lundabo
tilltalande interiörer. Därefter följa några trevliga bilder från Simrishamn och Ystad, från
folkskolans barndomsdagar och fädernas jul, från Karl Johans besök i sydösta Skåne samt "om
Reuterholms landsflykt och död. Ett försök att lösa gåtan vem som var den s. k. Ystadiadens
förf. har förf. även gjort. Synnerligen vackra silhuetter pryda boken. Speciellt för skånska
folkbibliotek torde boken vara att rekommendera. J. F.
Wisby genom konstnärsögon. Gle. bokh. [1923]. [60 pl.] (Små
landskapsböcker 1.) Nci. 2:—.
Härmed har påbörjats en ny serie med alldeles samma format och utstyrsel som samma
förlags välbekanta »Små konstböcker». Vart och ett av häftena i den tidigare serien
koncentrerades kring en svensk konstnär. I den nya har man i stället sammanfört reproduktioner av
konstverk med motiv från samma trakt. Början har gjorts med föreliggande Visbybok,
innehållande 60 utmärkta reproduktioner av äldre och nyare tavlor av ett 40-tal konstnärer,
börjande med Richard Berghs »Vision». Om serien håller vad det första häftet lovar, torde den
komma att fylla en uppgift och bör med vår tids stora hembygdsintresse kunna påräkna en
vidsträckt spridning. K. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
