Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings tionde årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Räkenskaperna för år 1923 för Sveriges Allmänna Biblioteksförening äro denna dag granskade
och riktiga befunna, varför vi tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet för räkenskapsföraren.
Stockholm den 31, januari 1924.
C. Efvergren. C G. Löfgren.
Föreningen beslöt bifalla revisorernas yrkande om full och tacksam
ansvarsfrihet för kassaförvaltaren.
Därpå företogs val av styrelseledamöter efter dem, som voro i tur att avgå
(andre bibliotekaren G. Wetterberg, andre bibliotekskonsulenten K. Tynell,
folkskolläraren G. A. Ljungberg, A. B. F:s riksstudieledare Yngve Hugo samt andre
bibliotekarierna S. Hallberg och A. Holmberg). Samtliga omvaldes. Likaså
omvaldes styrelsesuppleanterna (seminarielektor K. Ågren, lektor S. Schartau och
bibliotekarien Hilda Lindstedt) samt revisorerna (andre bibliotekarien C. Efvergren
och kassören C. G. Löfgren) och revisorssuppleanterna (bibliotekarien F. Åhlander
och amanuensen T. Kolmodin).
Förste föredragshållare var fil. dr Gunnar Carlquist, Lund, som talade om
»Bibliotek och arkiv på skånska herrgårdar». Tal. beklagade inledningsvis, att
det ej finns ett enda skånskt herrgårdsbibliotek och blott ett enda arkiv
(Ovesholms), som går tillbaka till dansk tid. Men under senare tid ha många
värdefulla böcker och samlingar funnit väg till de skånska slotten. I fortsättningen
gav tal. en kortfattad överblick över bok- och handskriftsbestånden och redogjorde
för deras tillkomsthistoria.
Efter föredragets slut samlades deltagarna på Hälsingborgs statsbibliotek, som
demonstrerades av bibliotekarien Stina Callmer. Därefter demonstrerade andre
bibliotekskonsulenten K. Tynell planer av nya svenska bibliotek, varvid han
genomgick de redan genomförda eller åtminstone till utförande godkända planerna för
Eskilstuna, Växjö, Filipstads, Arvika och Visby bibliotek samt de ännu endast
som förslag föreliggande för Trollhättans och Kävlinge.
Omedelbart därefter talade bibliotekarien Hilda Lindstedt om »Kongressbibliotekets
i Washington bibliografiska kartotek samt dettas värde för bibliografisk
forskning och biblioteksverksamhet».
Efter middagsrast höll förste bibliotekarien B. Möller, Lund, föredrag om »Skånes
äldre boktryckerihistoria». Föredraget behandlade skrivkonstens och bokframställningens
historia under medeltiden, särskilt scriptorierna vid Lunds domkyrka, och
lämnade en översikt över de skånska boktryckarna till tiden för Skånes övergång
till Sverige. Tal. illustrerade sitt föredrag med en del prov på tidens boktryckarkonst.
Biblioteksdirektör T. Døssing, Köpenhamn, redogjorde för planen för resan till
själländska bibliotek, varpå biblioteksamanuensen H. Richter, Lund, höll föredrag
om »Om kartor och kartvård». Tal. lämnade en historik över kartor från antiken
till våra dagar, talade om kartors indelning, kartkatalogisering och redogjorde för
skilda metoder av kartförvaring.
På aftonen gav Hälsingborgs stadsbibliotek supé å hamnpaviljongen för S. A. B:s
styrelse, föredragshållare m. fl.
Från mötesdeltagarnas sida hade uttalats en önskan att tillfälle skulle beredas
att bese Klippans pappersbruk, och sedan tillmötesgående svar kommit från bruksledningen
reste ett trettiotal av mötesdeltagarna lördag morgon till Klippan, där
de mottogos synnerligen förekommande och fingo en instruktiv och intressant
demonstration av de storartade bruksanläggningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
