Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges allmänna biblioteksförenings klassifikationssystem inför Tysk kritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närgränsande vetenskaper. Med anledning av dessa anmärkningar må följande anföras. Orsaken till
att i systemet samtliga naturvetenskaper sammanförts till en enda huvudavdelning är främst den
ej obetydliga litteratur som föreligger berörande alla eller flera naturvetenskapliga discipliner, ej
minst på det populärvetenskapliga området. Eftersom denna litteratur ej gärna kan föras till
polygrafer, skulle man, därest var och en av naturvetenskaperna fått sin huvudavdelning, därtill
behövt ytterligare en avdelning, Naturvetenskap: allmän, en anordning som emellertid ur
systemsynpunkt ej förefallit tilltalande och är utan motstycke på andra punkter i systemet. Det kan
måhända vara av ett visst intresse att påpeka, att även de svenska vetenskapliga bibliotekens
accessionskatalog har en gemensam avdelning för all naturvetenskap och att däri allmän
naturvetenskap sista åren varit den näst största av naturvetenskapens underavdelningar. Härtill kommer
det praktiska skälet att det för de minsta folkbiblioteken med deras ringa naturvetenskapliga
bokbestånd innebär en betydande fördel att slippa de 7—8 huvudavdelningar, som skulle
tillkommit, därest det av recensenten förordade alternativet valts. F. ö. skulle de 28 bokstäverna ej
ha räckt till för huvudavdelningarna utan att man borttagit andra avdelningar, och i alla
händelser skulle man behövt anlita de som signaturer mindre lämpliga bokstäverna A, Ä och Ö.
Orsaken till att mekanik, fysik och kemi rentav sammanförts i en gemensam underavdelning
är den förskjutning, som de sista årens utveckling inom hithörande vetenskaper medfört,
som fått till följd att en relativt stor del av den nyutkommande litteraturen står på gränsen
mellan de förut från varandra relativt skarpt skilda vetenskaperna fysik och kemi och måste
rubriceras som fysikalisk kemi.
För åtskiljandet av skönlitteratur, litteraturhistoria och språkvetenskap torde kunna anföras
ej blott hänsyn till äldre praxis (de vetenskapliga bibliotekens accessionskatalog har samma
uppdelning) utan framför allt synnerligen viktiga praktiska skäl. Att alldeles särskilt skönlitteraturen
erhåller sin egen avdelning, framför allt i ett klassifikationssystem som åsyftar att kunna användas
i folkbibliotek, där en så stor del av bokbeståndet och de utlånade arbetena faller på denna
avdelning, torde av många skäl vara motiverat, bl. a. av hänsyn till önskvärdheten att undvika
onödigt långa signaturer för den allra mest utlånade litteraturen och att man i
utlåningsstatistiken bekvämt skall kunna utsöndra denna avdelning o. s. v.
Likaså torde alldeles speciella praktiska skäl tala för att biografien bildar en egen avdelning
och ej anknytes till historien, speciellt med den vidsträckta omfattning som avdelningen biografi
i det svenska klassifikationssystemet erhållit, såsom omfattande arbeten på så gott som alla
litteraturområden behandlande en särskild person och hans verksamhet av vad art den vara må.
Samtidigt gör den speciella anordning som måste rekommenderas för biografi över särskild
person (katalogisering på den biograferades namn i st. f. författarnamn) att även de allra minsta
biblioteken behöva huvudavdelningen biografi och därtill även måste dela upp den i Biografi:
samlingar och Biografi: särskilda personer.
Orsaken till att arkeologi och krigsväsen fått egna avdelningar har varit hänsyn till
vedertagen praxis.
Efter den gjorda granskningen av huvudavdelningarna övergår d:r F. till en redogörelse för
de i inledningen till systemet angivna grundsatserna för systemets mera detaljerade uppdelning
som han förklarar vara »om än ej nya, så dock så viktiga för den inom våra bibliotekskretsar
alltför litet utbildade läran om realkatalogen», att de förtjäna återgivas i den tyska tidskriften.
F. ansluter sig därvid till dess huvudprinciper: praktiska synpunkter som avgörande vid
avgränsningen mellan de olika avdelningarna samt möjligheten till olika långt gående uppdelning i
olika bibliotek genom »utbrytning». Också överensstämmelsen i största möjliga utsträckning
mellan uppdelningen på olika avdelningar finner han i det stora hela rekommendabel, men
anser att parallellismen i det svenska systemet mellan den geografiska och språkliga indelningen
är konstlad och vunnits blott på de sakliga synpunkternas bekostnad. Härmed förhåller sig på
följande sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
