Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 LARS WÅHLIN.
sitetsbiblioteket. 1890 utnämndes han till bibliotekarie och chef för Göteborgs
stadsbibliotek, i vilken befattning han kvarstod — de senare åren med titeln
överbibliotekarie — ända till 1926, då han med inträdd pensionsålder tog avsked.
Det var stora och krävande uppgifter, som i Göteborg mötte den unge
bibliotekarien. Stadsbiblioteket hade just samma år bildats såsom ett Göteborgs
musei och Göteborgs högskolas gemensamma bibliotek. En boksamling lämplig
som stod för Göteborgs vetenskapliga institutioner skulle nu byggas upp på
grundvalen av det i vissa avseenden synnerligen illa försedda museibiblioteket.
En modernisering av katalogerna måste genomföras. Och slutligen var det en
tvingande nödvändighet, att biblioteket snarast möjligt fick en egen byggnad.
Här är inte platsen att närmare ånge, hur dessa uppgifter löstes. Det är nog
att framhålla, att Göteborgs stadsbibliotek under Wåhlins insiktsfulla ledning
snart kom att med hänsyn till bokbestånd, kataloger och lokaler stå värdigt vid
sidan av de tre äldre svenska stora vetenskapliga biblioteken.
Sedan 1911 var Wåhlin v. ordförande i styrelsen för Robert Dicksons
stiftelse, under vilken såväl Dicksonska folkbiblioteket som övriga, folkbibliotek i
Göteborg lydde, och var dessutom inspektör över folkbiblioteken och läsrummen.
Det nämnda året togs hans bibliotekserfarenhet och administrativa begåvning
även i anspråk för folkbiblioteksfrågor, gällande ett mycket vidsträcktare
område än Göteborgs stad. Han utsågs till ordförande i den kommitté, som fick
i uppdrag att granska och överarbeta det av d:r Valfrid Palmgren framlagda
förslaget till förändrade bestämmelser angående statens understödjande av
folkbiblioteksväsendet. Kommittén bestod utom av Wåhlin av d:r Palmgren,
professor Knut Kjellberg, folkskollärare Nils Lundahl och seminarieadjunkten
Oscar Olsson, och det var helt säkert inte minst ordförandens förtjänst, att de
i vissa avseenden något divergerande element, som funnos i kommittén,
jämkades samman, så att det blev ett så gott arbetsresultat.
Sveriges allmänna biblioteksförening hade under tretton år, 1915—1928,
förmånen att ha överbibliotekarie Wåhlin som medlem av styrelsen. Vid de två
årsmöten, som höllos i Göteborg — 1916 och 1923 — fungerade han som
ordförande. Vid båda tillfällena tog han sitt ordförandeskap ej endast som en
honnörsbevisning, ägnad chefen för mötesplatsens största bibliotek. Han
visade det allra största intresse för att dessa möten skulle bli så givande som
möjligt för deltagarna. Särskilt ha föreningens styrelse, dess gäster och
föredragshållare att med tacksamhet minnas det festliga mottagande, som genom hans
förs-org kom dem till del.
Utvecklingen inom de svenska folkbiblioteken har numera gått långt förbi
de gränspålar, som markerades av den Wåhlinska kommitténs förslag. Och
det kan väl hända, att de krav, som vid olika tillfällen framställdes av
folkbiblioteksarbetets målsmän, någon gång syntes Wåhlin allt för djärva, men man
kunde trots detta alltid vara säker om ett lojalt understöd från hans sida, när så
påfordrades i för folkbiblioteksarbetet viktiga frågor.
Fredrik Hjelmqvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
