Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR.
2/
Johnsson, Harald. Sven Ådal. Roman. L. H. 1932. 452 s.
8: 50, inb. 10: 50.
Med så stor omsorg och grundlighet har förf. skildrat Sven Ådals utvecklingsgång och livsöde,
att berättelsen svällt ut till en diger släkt- och bygdekrönika från förf:s hemtrakt, Göinge. Sannast
verka miljöskildring och karaktärsteckning, så länge förf. håller sig kvar på den nordskånska
landsbygden. I den mån hans gestalter omplanteras — hela huvudhandlingen försiggår dock i Göinge
— få de den mindre övertygande rollen att tjäna det konstruktiva i romanen, främst då
huvudpersonens ödesbestämda undergång. Trots en viss långdragenhet inger romanens utformning läsaren
aktning för förf:s flit och möda samt för hans hembygdskänsla och människokännedom. H. W—r.
Josephson, Ragnar. Kanske en diktare. Teaterstycke. A. B. 1932. 130 s.
(Sv. teatern 425.) 3: 75.
Mannen, som kanske är en diktare, tjänstgör som rockvaktmästare i en sekunda restaurang.
Han fruktar för att erkänna sin fattiga verklighet och söker ersättning i ett fantasifullt drömliv;
detta är förutsättningen för dramat, som sedan berättar om den stora handlingen i hans liv: han
tager på sig skulden för ett mord, begånget av en kvinna, och träder i fängelse i hennes ställe. Det
är förvisso ett effektfullt teaterstycke av en för svenska förhållanden osedvanligt hög kvalitet,
men man kan icke värja sig för intrycket av litterär konstruktion och teatralisk karaktärsteckning.
S. A.
Kjersén, Sven, [utg.]. Skånes diktare. Läsebok. Lb. 1932. 192 s. Portr.
Hcb(s). 3: —, inb. 3: 50.
Idén med en antologi av ett landskaps diktning är god, men utförandet inte i allo lyckat. Mot
urvalet kunna invändningar göras: några, även av de mera betydande författarna, såsom Hans
Larsson, saknas och å andra sidan har en del ganska likgiltiga saker medtagits. Utgivarens
inledningar röja emellenåt bristande förtrogenhet med ämnet. Som ett par mindre betydande men
påtagliga exempel kan nämnas att Ola Hanssons födelseort Hönsinge är en by, icke en gård
(Rustgården!) och att Österling aldrig tjänstgjort vid biblioteket i Hälsingborg. B. M.
Larsson, James. Livet förbi . . . Roman. Nst. 1932. 159 s. 3: 75.
Förf. — vars namn tidigare förekommit i sagosamlingen »Bland tomtar och troll» — begagnar
någonstädes i sin nyutkomna bok ordet »bokstavsinflammation», och ibland har man lust att använda
denna talande glosa om hans eget förbryllande alster. Hans stil är ytterst personlig, fyndig men
ofta bisarr, och historien — med göteborgsk miljö ■— om herr Stéphanis kärlek till fröken Anna
Clöwander får väl närmast betraktas som ett stilistiskt experiment. H. W—r.
Lindé, Ebbe. Ur den magiska kitteln. [A. B.] 1932. 98 s. 2:—.
En underligt hopplockad bok, som bl. a. rymmer en psykoanalytisk drömtolkning, en
»dra-moid», fabler och kosmisk-kaotiska dikter. Förf:s begåvning är omisskännlig även i hans verks
förbryllande splittring, men för folkbiblioteken är hans nya bok tyvärr blott av ringa intresse.
S. A.
Lundquist, Ernst. Saskias ring. Roman. A. B. 1932. 268 s. 5: 25.
Den över 80-årige förf. ger en skildring av den åldrande Rembrandts hemliv och hans kärlek
till Hendrijke Stoffels, som kommit till hans hus som tjänarinna. Någon tidston äger inte romanen,
dylik åsyftas väl inte heller, och det naiva konstnärstemperament, som mästaren begåvats med,
har inte den övertygande bredden. Men berättelsen flyter ledigt och värmes av författarens sympati
för båda sina huvudpersoner. E. L—m.
Malmberg, Bertil. Illusionernas träd. Dikter. A. B. 1932. 78 s. 3:75.
Att Bertil Malmbergs lyrik är verklig och förnäm konst måste erkännas, om den också med
sin desillusionerade grundton ej gör läsaren glad. De sista dikterna här sia dock om en seconda
primavera, vilken man gärna vill hoppas skall låta hans dikt blomma upp på nytt. Vänner av hans
konst skola emellertid ej gå förbi denna hans senaste samling. M. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
