Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FACKLITTERATURENS PLATS I DE MINDRE FOLKBIBLIOTEKEN. 167
Av intresse kan kanske vara att jämföra procenttalen från denna utredning
med motsvarande från en liknande, som gjordes för ungefär 3 år sedan, och
vars resultat publicerats i D:r Tynells bok, Folkbiblioteken i Sverige, s. 179.
Rekvisitionslistorna omfattade då 2,631 band facklitteratur inköpta till 350
mindre bibliotek, varav hälften var folkbibliotek.
Signatur ^2%p° l^2~^ Signatur l^p° J932~33
A....... i 0.8 L....... 13 13.1
B....... 3 4 . M.....• • 2 1.4
C....... 6 5.6 N....... 26 19
D...... 6 4.3 O....... 8 10.4
E....... 2 3.2 P....... 2 1.4
F....... 2 1.6 Q....... 3 5-6
G....... 3 1.7 ■ R. S.T...... I 1.6
I....... 3 3.9 U....... 7 8.8
J....... 1 1 V....... 2 2.8
K....... 10 9.8
I båda fallen äro procenttalen mycket ojämna. Ganska betecknande är dock,
att avd. N. har fått släppa till hela 7 % under den tid, som ligger mellan de
båda undersökningarna. Även avd. K. visar tendens att gå tillbaka. I stället
synas inköpen till medicin, naturvetenskap, ekonomi och samhälls- och
rättsvetenskap öka i någon mån. Om denna jämförelse pekar hän mot en bättre
inköpspolitik, är det endast glädjande.
Går man ut ifrån, och delvis är nog detta berättigat, att det siffermaterial,
som är resultatet av D:r Küntzels utredning, också ger en någorlunda
tillförlitlig bild av bokbeståndens sammansättning, vad facklitteraturen beträffar, vid
flertalet av våra mindre bibliotek, ser det således ut, som om studielitteraturen
vore alltför mycket tillbakasatt. Sådana åtgärder, som äro ägnade att påskynda
utvecklingen i önskad riktning och då också åstadkomma en bättre proportion
mellan de olika kunskapsgrenarna, böra, synes det mig, icke försummas.
Studiecirkelbiblioteken äro kanske inte i det här fallet fullt jämförbara med
de kommunala folkbiblioteken. Det är ju helt naturligt, om de stora
riksförbundens olika bibliotek äro särskilt måna om sina egna cirklar och sina
speciella låntagarkretsar. Utredningen visar nog också, att så är fallet. Men
specialiseringen bör alltid hållas inom rimliga gränser och bör under inga
förhållanden, anser jag, drivas långt på sådana platser, där studiecirkelbiblioteket
ensamt bedriver utlåningsverksamhet. Då får studiecirkelbiblioteket mera det
kommunala folkbibliotekets karaktär och får således inte för sina egna glömma
andra intressen och behov.
Arbeta flera bibliotek, och då även ett kommunalt, på en plats, erbjuder
anordningen med gemensamma lokaler stora fördelar. Då kan det under vissa
förhållanden vara mycket lämpligt, anser jag, att studiecirkelbiblioteket i större
utsträckning sörjer för komplettering av bokbeståndet i de ämnen, som ligga
det särskilt varmt om hjärtat. Den, som förestår kommunens bibliotek, har
sedan möjlighet att ta hänsyn till detta vid sina inköp, och bokbeståndet i sin
helhet blir, så vitt jag kan se, inte lidande av en sådan överenskommelse.
Handboksamlingens stora betydelse i moderna bibliotek har på ett särskilt
sätt accentuerats i vår nya biblioteksförfattning, som tillerkänner bibliotek ett
särskilt tillaggsünderstöd från staten, »därest de hava en handbokssamling, vars
omfattning och sammansättning godkänts av förste bibliotekskonsulenten och
vid vars begagnande vägledning lämnas». Uppslagsböckerna äro, som statsrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
