Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Stina Callmer: Hälsingborgs stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSINGSBORGS STADSBIBLIOTEK.
91
HÄLSINGBORGS STADSBIBLIOTEK,
Den lokal, där (Hälsingborgs stadsbibliotek ända sedan år 1921 varit inrymt och
som är beskriven i Biblioteksbladet, 1922, s. 74—JJ, var, så länge den räckte till,
synnerligen väl lämpad för sitt ändamål och genom sin starka koncentration
synnerligen överskådlig och arbetsbesparande. Den var en av de första modernt inredda
bibliotekslokalerna i vårt land. Den år från år stegrade frekvensen och det växande
bokförrådet gjorde emellertid önskemålet om större och rymligare lokaler allt mer
brännande. Redan i april 1930 måste ungdomsavdelningen lämna plats för en
utvidgning av avdelningen för de vuxna och flyttades då provisoriskt en trappa upp i
samma fastighet, där den sedan dess fått vara kvar i sina tre otillräckliga och
ogynnsamt belägna rum.
Sedan stadsfullmäktige år 1931 beviljat medel till en utredning om flyttning av
stadsbiblioteket till den till staden donerade »Konsul N. Perssons villa», uppgjorde
stadsarkitekt Fuhre ett ändrings- och tillbyggnadsförslag, som beräknades draga en
kostnad av omkr. 600,000 kronor. Förslaget föranledde emellertid ingen åtgärd.
Olika förslag till lösning av bibliotekets lokalfråga framkommo efter hand, utan att
leda till något resultat.
Först år 1935 avgjordes lokalfrågan, då stadsfullmäktige beviljade medel till
bibliotekets förflyttning till det år 1932 av arkitekt Markelius uppförda konserthuset.
Sedan lokalerna under sommarmånaderna iordningställts för sitt nya ändamål, kunde
inflyttningen ske och den 23 september öppnades biblioteket för allmänheten.
Det disponerar där de f. d. restauranglokalerna i bottenvåningen och våningen
en trappa upp samt det f. d. möbelmagasinet i’samma våning.
Lokalerna för allmänheten äro inrymda i bottenvåningen och övriga lokaler en
trappa upp. Strax till vänster om ingången till bottenvåningen finnas ett rymligt
kapprum, tvättrum och toaletter samt utlåningsavdelningen för vuxna. Denna utgöres
av en rektangulär sal med en golvyta på 152 kvm. och ett hyllutrymme på 469 meter.
Från utlåningsdisken, som är uppställd närmast ingången, ha de tjänstgörande god
överblick över bokförrådet, som är placerat längs ena långväggen, på två rader
dubbelhyllor, parallellt med denna, samt längs ,ena kortväggen. Den systematiska
katalogen är uppställd vid ingången, helt nära disken, och den alfabetiska i fyra
katalogskåp mellan fönsterna. Bredvid utlåningsavdelningen finns ett mindre rum för
dubbletter och alldeles intill entrén ett forskarrum med plats för 8 personer. En
del reproduktioner och stick över framstående män och kvinnor pryda hyllornas krön.
Från entrén leda korta passager genom vestibulen, där en större anslagstavla är
inmonterad på en iögonfallande plats, till läsesalen för vuxna. Närmast ingången äro
tidskriftshyllorna placerade. De ha plats för c:a 130 tidskrifter. Handbokssamlingen
och en del bundna tidskrifter äro uppställda utmed den inre halvcirkelformiga
väggen och uppta 116 hyllmeter. Den yttre halvcirkeln utgöres av fönster.
Läsesalsdisken är placerad i salens mitt, närmast fönstren. Vid 10 långa bord finnas 86
sittplatser. Stolarna äro placerade endast vid ena sidan av borden. Bordskivorna
äro klädda med röd linoleum. Såväl borden som stolarna äro av svartlackerad björk.
Golvytan är 150 kvm. I bakre delen av läsesalen och skild från denna genom ett
draperi, utfört av den finska textilkonstnärinnan Maija Kansanen, ha placerats kar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
