Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - D. Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. FILOSOFI.
269
1. Från antiken till Cartesius.
Föreliggande arbete är första delen av en planerad översikt över de psykologiska teoriernas
utveckling från den äldsta grekiska filosofien till våra dagar. Dr Ahlberg ger en överskådlig
framställning av de olika lärorna om det mänskliga själslivet till och med renässansen. Boken
vittnar om författarens kända förmåga att popularisera invecklade tankegångar och att klart visa
deras samband med den allmänna kulturutvecklingen. G. A.
Beckman, Nat[anael]. Vardagslivets logik. N. o. k. 1935. 147 s. (Natur
och kultur. 129.) De. (35359) 2: 25, inb. 3: —.
Logiken har anseende att vara en »torr» och »abstrakt» vetenskap, men prof. Beckman förstår
konsten att framställa den så att den blir rolig och underhållande. Med skickligt valda exempel
klargör han förutsättningarna för en riktig lösning av allehanda problem, som vi alla möta i vår
dagliga erfarenhet. En lättläst och nyttig handbok i konsten att tänka. G. A.
Bühler, Charlotte. Ungdomens själsliv. Ett försök till analys och teori över
den själsliga puberteten. Övers, [från tyskan] av Honorine Hermelin. N. o. k.
1935. 215 s. De. (35076) 5:— > inb. 6: 60.
Orig:s titel: Das Seelenleben des Jugendlichen.
Ger en lämplig och förhållandevis tillgänglig överblick av den berömda barn- och
ungdomspsykologens undersökningar över själslivets utveckling under pubertetsåldern, undersökningar
som framför allt grunda sig på studiet av ungdomens egna dagböcker. Hgr.
[Erasmus av Rotterdam]. Dårskapens lov. [Av] Erasmus Roterodamus.
Övers, från latinet med en inledning av Sven Rosén. B. & B. 1935. 166 s. Portr.
(Berömda filosofer. 37.) Dab. (35360) 3:—.
Origrs titel: Encomium moriae.
Erasmus av Rotterdam har kallats 1500-talets Voltaire, och den skrift, som här föreligger
i svensk översättning, erinrar livligt om den store upplysningsfilosofens polemiska inlägg. Med
elegant och obarmhärtig ironi låter Erasmus sin tids dårskaper och villfarelser passera revy;
särskilt riktar han sig mot sin tids urartade skolastik och mot missförhållandena inom kyrkan.
Bakom den gycklande tonen märker man hos honom liksom hos Voltaire ett starkt reformatoriskt
patos. I folkbiblioteken bör detta arbete av den tyska renässanshumanismens skarpaste
intelligens hava sin givna plats. G. A.
Gadelius, Bror. Tro och helbrägdagörelse jämte en kritiisk studie av
psykoanalysen. H. G. 1934. 261 s. De. (35001) 7: 75.
Ett ytterst intressant inlägg i den psykologiska diskussionen av den svenska psykiatriens
främste märkesman. Prof. Gadelius ägnar Freud och hans lärjungar en ingående kritik, som bör
läsas av alla, vilka vilja taga ställning till denna vetenskapliga riktning. I bokens första kapitel
diskuteras aktuella religionspsykologiska problem ur en erfaren och fördomsfri läkares synpunkt;
man fäster sig särskilt vid hans behandling av den s. k. Oxfordrörelsens biktpraxis. Boken
rekommenderas på det livligaste till folkbiblioteken. G. A.
Haerberger, Axel. Karaktärsdaningens problem. Diak. 1935. 132 s. Dg.
(35149) 2: 25.
En koncis och förträfflig framställning av karaktärens väsen, dess betingelser, hindren för dess
växt men ock hjälpmedlen för dess fullkomning. På grund av sin terminologi passar nog boken
bättre för lärare och ungdomsledare än för ungdomen själv, vilken likväl här får många goda och
för karaktärsdaningen värdefulla råd. M. F.
Kaila, Eino. Personlighetens psykologi. Övers, [från finskan] av Jan
Gästrin. Inledning av John Landquist. N. o. k. 1935. 416 s. 111. sakreg. De.
(35204) 8: 50, inb. 10: 50.
Orig:s titel: Persoonallisuus.
Professor Eino Kaila i Helsingfors har förut gjort sig känd i fackmannakretsar genom en
rad skarpsinniga undersökningar på logikens, vetenskapslärans och den experimentella
psykologiens områden. I föreliggande arbete har han gjort ett försök att utforma en helhetsbild av det
mänskliga själslivet på grundval av den moderna psykologiens och biologiens erfarenhetsrön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
