Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Bianchini, Bianca. Biblioteksassistenternas placering i den kommunala löneskalan i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKSASSISTENTERNAS PLACERING I DEN KOMM. LÖNESKALAN. 45
stöddes dock även biblioteksstyrelsens förslag. Kompromissen innebar, att tredje
assistentgraden helt slopades, att extra ordinarie andre och förste assistenter skulle
avlönas som ordinarie, samt att antalet ordinarie platser skulle utökas i den omfattning
biblioteksstyrelsen begärt. I stadsfullmäktige segrade kompromissen med 43 röster
mot 34 för biblioteksstyrelsens förslag. Biblioteksstyrelsens ordförande biträdde
kompromissen. Om alltså assistentföreningen denna gång ej nådde de resultat man
hoppats, så hade dock en viss förbättring uppnåtts för de sämst ställda (tredje
assistenterna samt extra ordinarie andre och förste assistenterna). Vidare åstadkom
assistenternas livligt uppmärksammade lönefråga, att krav på en forcering av
lönerevisionsarbetet med stor styrka framfördes i stadsfullmäktige.
Våren 1936 framlade också lönekommittén sitt första betänkande innehållande
allmänna bestämmelser och i början av är 1937 kom betänkandets andra del,
upptagande helt ny löneskala och nya lönegrupperingar för stadens tjänstemän.
Stadsbibliotekets assistentförening hade genom kommunaltjänstemännens representant hos
kommittén och senare även genom egna representanter vid ett sammanträde med
kommittén begärt, att bibliotekets förste assistenter måtte jämställas med lärare vid
de kommunala mellanskolorna och andre assistenterna med lärare vid Stockholms
folkskolor. Till stöd för detta yrkande anfördes bl. a. ovan citerade uttalanden och
jämförelser, som gjorts av biblioteksstyrelsen, men även den reella kompetensen hos
bibliotekets assistentpersonal, av vilka, om man undantar den från äldre bibliotek
övertagna, c:a 75 % hade akademisk examen eller examen från högre
lärarinneseminarium plus bibliotekskurs. Biblioteksstyrelsens representant hos kommittén,
stadsbibliotekarien, hade yrkat att förste assistenterna borde avlönas lägst som
folkskollärarinnor. Kommittén avböjde helt denna jämförelse med lärarpersonal. Då, som
nämnts, inga formella kompetenskrav fastställts vid biblioteket ansåg kommittén det
ådagalagt, att »akademisk examen icke erfordras och att förekomsten av sådan i
vissa fall inom assistentkåren sålunda ej bör återverka på lönesättningen».
Kommittén etablerar därefter en jämförelse med vissa kamerala tjänster och anför vidare
såsom skäl mot en bättre placering av assistenterna »de påtagligt lägre avlöningar, vilka
på andra håll tillämpas för motsvarande bibliotekspersonal». Lönekommittén
föreslog, att förste assistenterna skulle placeras i 12 :e lönegruppen samt att andra
assistenterna i anslutning därtill skulle placeras i gie lönegruppen. Då kommittén tidigare
föreslagit, att befattningar som tillhöra samma befordringskarriär böra placeras på
löneskalan med intervaller av två, högst tre lönegrupper innebar denna placering, att
den biblioteksutbildade personalen bröts sönder i två skilda grupper, en lägre,
assistentpersonal, samt en högre, bibliotekariepersonal, av vilka den högre ej
rekryteras från den lägre. Kommittén skriver härom: »Av vad här anförts framgår, att
rekryteringen av stadsbibliotekets andre bibliotekariebefattningar regelmässigt ej kan
eller bör ske från assistentgraden. Ehuru något förslag härutinnan ej nu framlägges,
har lönekommittén ansett det kunna ifrågasättas att framdeles, i mån behov av
personalökning uppkommer, i rekryteringssyfte anordna ett mindre antal
amanuenstjänster vid stadsbiblioteket i löneläge mellan förste assistent och andre bibliotekarie.»
Mot lönekommitténs beslut uttalade biblioteksstyrelsens representant,
stadsbibliotekarien, att förste biblioteksassistenterna borde placeras i 13 :e löngruppen.
Dä lönekommittén visade sig totalt oemottaglig för de skäl, som anfördes från
assistentpersonalens sida till förmån för en rimligare lönegruppsplacering, beslöt
assistentföreningen att ännu en gång vädja till den allmänna opinionen, och utgav på
våren 1937 en ny broschyr: »Melodien som kom bort.» Föreningen vände sig i denna
skrift med skärpa mot den av kommittén gjorda konstlade uppdelningen av den
biblioteksutbildade personalen i två grupper och hävdade än en gång, att assistentperso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
