Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - L. Biografi (med genealogi) - M. Antropologi och folkkunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 M. ANTROPOLOGI OCH FOLKKUNSKAP.
I det svenska 1800-talets teaterhistoria intager Edvard Swartz en av de främsta platserna.
Berömd är han framför allt genom sin Hamletframställning, vilken ansågs oupphunnen, till dess
den omsider avlöstes av August Lindbergs mera realistiskt lagda gestaltning av rollen. Bo
Bergman har med fin psykologisk insikt och utomordentlig konstnärlig förståelse tecknat bilden av
Swartz’ personlighet och samtidigt med en rikedom av intressanta enskildheter belyst
förhållandena inom den svenska teatern kring mitten av det nittonde århundradet. Skildringen är i sällsynt
hög grad fängslande och skall med den största behållning studeras av varje teaterintresserad.
O. W—n.
Söderhjelm, Alma. Åbo tur och retur. A. B. 1938. 495 s. 111. portr. Lb.
(38381) 12: 50, inb. 15:—.
Författarinnan berättar i denna bok, som ansluter sig till hennes tidigare utgivna
självbiografiska skildringar, om sin verksamhet som professor i historia vid Åbo akademi, sina parisresor och
sina minnen från Stockholms litterära och artistiska värld under åren omkring 1930. Tonen i
framställningen är starkt personlig; mången torde finna att diskretionens plikt icke tillräckligt
beaktats. En svaghet är att sä mycket rent betydelselöst material medtagits. Fastän historiker av
facket synes författarinnan vid skildringen av sina egna upplevelser ha svårt att skilja mellan
viktigt och oviktigt. O. IV—n.
Tingsten, Lars. Hågkomster. A. B. 1938. 404 s. 111. portr. personreg. Lc.
(38223) 12: —, inb. 15: —.
General Tingstens självbiografi ger en intressant inblick i det militära livet och försvarsfrågans
utveckling från 1880-talet fram till omkring år 1920. Med den ledande ställning förf. intagit har
han kunnat iakttaga mycket både av förhållanden och personer, varom hans arbete lämnar
vittnesbörd. Däremot har han icke i större utsträckning berört de försvarspolitiska frågorna. I sin helhet
är arbetet ett värdefullt bidrag till nutidshistorien. B. S—».
Waldenström, PfaulJ PfeterJ. Brev 1858—1882. Samlade samt med
inledning och anmärkningar försedda av W., Bredberg. [l—2.] Sv. m. 1938.
Reg. Lc. (38105) ä 4: —, inb. å 5: —.
Det urval ur den kände frikyrkohövdingens brevväxling, som här publicerats, avser att belysa
dels Waldenströms egen utveckling, dels de händelser, som ledde till Svenska Missionsförbundets
bildande. En kort men instruktiv inledning samt utförliga person-, ort- och sakregister underlätta
samlingens utnyttjande. Hg Pl.
M. Antropologi och folkkunskap.
Pirak, Anta. En nomad och hans liv. Upptecknat och övers, [från lapskan]
av H. Grundström. [2 uppl.] Med teckningar av Gideon Ekholm. Förord av
Björn Collinder. N. rot. 1937 258 s. 111. portr. Mba. (37502) 6: —, inb. 9:—.
Orig:s titel: Jåhttee saamee viessoom.
Lappen Anta Pirak av Tuorpons byalag har i komminister H. Grundström funnit en skicklig
och samvetsgrann upptecknare av sinfi hågkomster och erfarenheter från ett långt nomadliv. Det
genuint lapska memoarverk, som blivit resultatet av detta samarbete, kommer att bli av bestående
värde för kännedomen om Jokkmokkslapparnas andliga och materiella kultur och sträcker sig i
tiden tillbaka till förra hälften av 1870-talet. Det utgör ett motstycke till Johan Turis kända bok
»Muittalus samid birra», vilken skildrar förhållandena i något nordligare lappmarker. Man får vara
tacksam, att Anta Piraks minnen i tid blivit upptecknade, innan det påträngande svenska
inflytandet och senare tiders omflyttning av lapparna hunnit alltför starkt påverka eller rent av utplåna
den säregna lapska kultur, som av gammalt hört hemma hos Jokkmokkslapparna. Anta Piraks bok
utkom i en första upplaga redan 1933 men var då utan illustrationer. Denna nya upplaga har fått
ett ökat värde genom de av konstnären Gideon Ekholm förtjänstfullt utförda teckningarna. O. Sv.
Skum, Nils Nilsson. Same sita — lappbyn. Bilder och lapsk text. Svensk
övers, av Israel Ruong. Red.: Ernst Manker. Bokförlags-a.-b. Thule. 1938.
4:0. 157 s. 111. portr. (Nordiska museet: Acta lapponica. 2.) Mba. (38445)
18: 50, inb. 25: —.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
