Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7/8 - Litteratur - K. Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
k. historia. 319
sitt ämne. Hans allmänna inställning är individualistiskt-demokratisk, hans syn på de relaterade
förhållandena kritisk, men med erkännande i mycket av de storartade ting som uträttats.
Redogörelserna för partiorganisationen och de ekonomiska och sociala åtgärderna äro gjorda med
grundlighet och omsorg, däremot förefalla porträtten av de ledande personerna väl schematiskt
tecknade. På Hitlers utrikespolitik ser förf. mörkt. Han tänker sig olika utvecklingsmöjligheter men
kommer, hur han än analyserar saken, till slutsatsen, att »krig är oundvikligt, såvida inte Hitler
ändrar metod eller det på fredlig väg sker en övergång till ett annat system».
Arbetet stannar i sin ursprungliga form vid juni 1937. I en andra upplaga (Xst. 1938: 394 s.)
har förf. tillagt ett kapitel, som för framställningen ett är längre fram i tiden. Europa är då rustat
till strid, »och det är Hitler som har avgörandet i sin hand».
Översättningen är god. Överskådligheten är emellertid genom borttagandet av bokens
huvudindelning något mindre i den svenska upplagan än i den engelska. Som ofta i fråga om
översättningar är också originalets utförliga register utelämnat i den svenska versionen. A. B. C.
Strindberg, Axel. Bondeiiöd och stormaktsdröm. Studier över skedet
1630—1718. A. B. 1937. 447 s. Litt. personreg. Kcb. (37314) 9: 50, inb. 12: 25.
»Bondenöd och stormaktsdröm» är ett försök att från marxistiska utgångspunkter
tillrättalägga den svenska stormaktstidens politiska och litterära historia. Allting ses i klasskampens tecken.
Det svenska samhället får sin karaktär av m.otsättningen mellan en förtryckande adelsklass och en
förtryckt allmoge. Krigen äro en utlösning av konungarnas och de ledande klassernas begär att
befästa sitt välde och hålla de förtryckta nere. Över det hela sprider en av den imperialistiska
politiken uppammad och understödd »götisk» romantik sitt förljugna skimmer. Boken är skriven med
stor talang, men ensidigheten i syn och bristen på historisk kritik och verklig historisk forskning
göra den, trots enstaka träffsäkra iakttagelser, väsentligen förfelad. Det är något av den äldre
Strindberg i den frenesi, med vilken förf. går till storms mot vad han ser som falskt idealiserade
historiska gestalter — och som en falskt idealiserande historieskrivning. A. B. C.
Thomas, Bertram. Araberna. Ett folk, som satt djupa spår i
världshistorien. Övers, [från engelskan] av Vera Olinder. N. o. k. 1939. 313 s. 111. portr.
kart. litt. reg. Koa. (39069) 8: 50, inb. 10: 50.
Orig:s titel: The Arabs.
Bertram Thomas är en av våra dagars främste kännare av araberna och arabvärlden. Han
har under en följd av år i olika egenskap vistats i flera arabiska länder (bl. a. som vesir och
finansminister hos sultanen av Oman 1925—30) och därjämte företagit en berömd forskningsfärd genom
don sydarabiska öknen. I sin bok om »Araberna» ger han en sammanfattande framställning av detta
världsfolks historia och kultur, från »den trefaldige grundaren av en nation, ett världsrike och en
religion», profeten Muhammed, över utveckling och tillbakagång fram till det nationella
åter-uppvaknandet under och efter världskriget. I ett särskilt kapitel behandlar förf. också Palestina
och förhällandet mellan judar och araber; hans ställning är här den upplyste medlarens: »Palestina
är judendomens, islams och kristenhetens heliga land, och som sådant har det anspråk på hänsyn,
som övergå både den arabiska nationalismens och den judiska nationalismens, fastän bådaderas
speciella intressen icke kunna förbises». A. B. C.
Voigt, F[ritz] A[ugust]. Given kejsaren... Hitler-Mussolini-Stalin. övers,
[från engelskan] av Karin Alin. N. o. k. 1938. 256 s. Kacd. (38377)
6: inb. 8: —.
Orig;s titel: Unto Caesar.
P". A. Voigts »Given kejsaren . . .» är till sin huvuddel en vidräkning med två av vår tids mest
framträdande ideologier, mar.xismen och nationalsocialismen. Förf. betraktar bägge som religiösa
företeelser, ehuru av världslig natur, sålunda som »världsliga religioner». Och han finner dem frän
sin liberala utgångspunkt icke motsatta varandra utan i stället djupt besläktade, »i religiös lika väl
som i profan mening». Båda äro messianska och socialistiska. Båda äro despotiska i sina metoder
och till sin mentalitet. Båda ha upphöjt till härskare den möderne Caesar — den kollektiva
människan som är en oförsonlig fiende till den individuella — och båda ge åt denne Caesar vad Gud
tillhörer. Från dessa teoretiska spekulationer kommer V. över till den ökande världspolitiska
spänningen, vilken han ser som en följd icke av Versaillesfreden och västmakternas
efterkrigs-politik utan av Tysklands återhämtning, pangermanismens pånyttfödelse och utbredandet av den
nazistiska religionen. Den starkaste motsättningen i nutiden är motsättningen London-Berlin.
Det säkraste sättet att bevara freden ligger i en kraftig upprustning från Englands sida och ett
inriktande av den engelska politiken på en triangel» London-Washington-Genéve. — 1 företalet —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
