Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Släktets utveckling - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
SLÄKTETS UTVECKLING
låtit mig vandra mellan dessa mångfärgade land,
anordnade och underhållna som på fader Cats tid, den
gode holländske poeten, prosaisk och outslitlig såsom
få. De bildade rosetter, stjärnor och girlander vid
foten af hagtornsbuskar och fruktträd, klippta i form
af klot, pyramider och slingor, och buxbomen löpte
längs kanten som en vallhund för att hindra
blommorna att inkräkta på gångstigarna. Jag fick där veta
namnen och de olika vanorna hos dessa rofgiriga och
oberoende individer, som vi aldrig fästa någon
uppmärksamhet vid, då vi taga dem för vanliga flugor,
illvilliga getingar eller dumma skalbaggar. Och likväl
bär hvar och en af dem under sitt dubbla par af vingar
en särskild lifsplan, verktygen för och idén om ett
helt och hållet afvikande och ofta underbart öde.
Först ha vi de närmaste släktingarna till våra bin, de
klumpiga humlorna, hvilka stundom äro mycket små,
men i de flesta fall ofantliga och betäckta såsom de
första människorna af en oformlig fäll, hvilken är
randad med ringar af koppar eller cinnober. De äro
ännu till hälften barbarer, våldföra sig på kalkarna
och sönderslita dem, om de äro i vägen, de tränga
sig innanför blomkronornas silkesglänsande väfnader
liksom björnar från bergens grottor, hvilka anfalla en
österländsk prinsessas pärlstickade sidentält.
Vid sidan af dem flyger en jättelik varelse, höljd
af mörker och brinnande med en dunkel, i blått
skiftande eld; det är det trägnagande biet, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
