Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9S’J
BIOGRAFEN
Barmhärtighet.
— Varför luktar en automobil så illa?
— För att varna de döva och blinda.
Gick inte att vederlägga.
Harry. Min hund tog första priset på
kattutställningen.
Arvid. Hur kom det sig?
Harry. Han åt upp katten.
Hennes ädelmod.
Han. Varför gifte hon sig med Dick.
Jag trodde hon satte stort värde på sin
frihet.
Hon. Ja, det gjorde hon, men hon ville
inte att Dick skulle ha någon.
Inte för offentligheten.
Han. Får jag trycka en kyss på edra
läppar?
Hon. Ja, om ni lovar att inte publicera
den.
fldam.
Han. Man blir inte poet. Det är man
född till.
Hon. Ja, det är rätt. Skyll allt på
kvinnan
Forntid och nutid.
— Det var utomordentligt, sade Arnold.
— Storartat! svarade notarien Sten, tyckte
inte ni också det, fru Arnold?
— Jo, om ni menar operan, så var den
briljant, svarade hon, men hennes tankar
voro på annat håll. Ivar Otter, som
förenat sig med trion gav fru Arnold en
betydelsefull blick. I detsamma körde en bil
fram.
— Vill du vara snäll och följa min fru
hem, Ivar, sade Arnold, jag måste gå upp
på klubben ett slag. Fru Arnold såg
mycket nervös ut när hennes man hjälpte henne
upp i bilen. Strax därefter satte Ivar Otten
sig ned bredvid henne, dörren smällde igen
och Arnold såg den avlägsna sig i gatulivets
virrvarr. Kort därefter tog han farväl av
notarien, ropade an en bil och lät den köra
fram till teatern, varpå han steg ur och
försvann genom den dörr som ledde till scenen.
Den opera som givits samma kväll bar
titeln »En primitiv kärlekssaga» och
handlade om en stenåldersman Ag och hans hustru
El. De sjöngo sina arior på franska och
voro klädda i hudar. Där fanns emellertid
en tredje som hette Ug. Han förälskade
sig i El och hon besvarade hans kärlek.
Ug dödade Ag med sin stenklubba och allt
slutade lyckligt.
När en halvtimme förflutit sedan Arnold
försvann genom scendörren uppenbarade han
sig i sällskap med mademoiselle Robi, en
ung strålande vacker kvinna i en dyrbar
toalett. Det var hon som spelat Els roll i
operan.
Arnold hjälpte henne upp i vagnen och
de åkte till hans" hem vid en av stadens
förnämsta gator.
En diskret betjänt öppnade dörren.
— Är ingen hemma? frågade Arnold.
— Nej, herrn.
Är supén i ordning?
.— Ja, allt är i ordning.
De trädde in i ett luxuöst inrett rum där
ett bord stod dukat för två. Betjänten
passade upp dem. Han rörde sig vanemässigt
som en maskin och ansiktet förrådde inte
en rörelse.
— Och detta är ditt hem! utropade
fransyskan.
— Nej, det är ditt, så snart du gifter dig
med mig.
— Men du är ju redan gift?
—■ Endast för tillfället. Min fru har
rymt med en annan och jag skall begära
skilsmässa.
— Men var hon inte på teatern i kväll?
— Jo, men hon hade kommit överens med
Ivar Otter att rymma med honom och jag
hjälpte dem en bit på väg. Jag visste att
de tänkte ge sig av med »Remus», som
kanske just i detta ögonblick lyfter ankar.
Och Arnold såg likgiltigt på klockan.
* *
Fru Arnold och Ivar Otter stodo på Remus
fördäck med armarna om varandra.
Timmen var sen, men natten var stjärnklar och
härlig.
— Är inte detta ett mycket bättre sätt,
käraste? frågade hon. Nog äro vi bra
mycket mer civiliserade än de där
stenåldersmänniskorna.
Du menar —
— Ja jag menar att du behövde inte alls
döda Erik för att få mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
