Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordencrant, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pjonfcehsnawtz» Anders.
genom Kongl. Kungörelsen af d. 14 Oct. 1766, var
tillsluten för alla nya främmande capitalers emottagande till
förräntning. Näringarna erhöllo alldeles dråpslaget. Sjelfva
allmogen *) saknade penningar till krono-utlagornas
betalning: så att dessa, som förut ingingo mad lätthet, nn ofta
måste utpantas; och när panten skulle säljas, saknades ej
sällan köpare. Förlägenheten steg till sin höjd, då cursen
redan i Nov. 1767, i stället för att enligt planen hålla sig
vid 56 mark, nedföll till 42; Rådet skyndade sig då att
genom ett maktspråk förbjuda- dess vidare fall. Olycklig
var nu den, som införskrifvit och redan betalt stora
varu-förrådcr, lånat penningar eller köpt fastigheter på credit.
Då gälden indrefs, måste mången sälja ej blott hvad han
köpt utan äfven hvad ban förut ägde, för att betala en
skuld med lika måuga daler, hvilka nu kanske gällde
dubbelt mer än då de till låns erhöllos.
Nordencrantz’ grundsatser hade väl i det hela segrat,
men icke i all deras vidd, och denna förfuskning tillskref
ban alla nu skildrade olyckor, dem han, lika missnöjd med
det ena som det andra partiet, outtröttligt, oaktadt sin höga
ålder, fortfor att framdraga i en ny störtflod af skrifter.
Men dermed uträttades ingenting annat än att gjuta olja på
elden. Förskräckt öfver strypsystemets olyckor, återgick man
vid 1769 års riksdag, men med större varsamhet, till de
fordna grundsatserna. Banken blef åter näringarnas
förläggare; lånesumman åt enskilde utvidgades; cursen skulle
styras genom ett utländskt lån, och sedelstocken ökades från
35 mill. dlr s:mt, som den var 1769, nästa år till 41 och
ytterligare 1772 till öfver 46.
N. såg med sorg dessa åtgärder och kämpade deremot
oaflåtligen i tryck: ja ännu på sjelfva sitt dödsår, vid
fyllda 75 år, utgaf han ännu tvenne sådana, den sista rigtad
emot den gamle fienden, Jennings **). Anda till sista slun-
*) Lagerbring, Svea Rikes Ilistoi-i.t, V. lu. nid. 28.
**) Denne Jennings, som ej Sr ntan märkvärdighet i Sveriges
ekonomiska historia och i de IVordencrantzska böckerna spelar en stor
role, skildras i en handskrifven notis, af en anonym liand, som
finnes bland Fantska manuscripterna, sålunda: "Hade godt naturligt
förstund; men dà han i Upsala skulle läsa, roade han sig
inedamou-retter. Vid riksdagarna talade han väl och med lätthet och, såsom
rik man, blef han mycket firad. Väl var ban Hatt men aldrig af de
éträngaste. På allt sätt vällustig förkortade han sjelf sina dagar,
och lemnade verlden i sin bästa ålder. Genom öfning vid
riksdagarna och osage du monde, blef kan slutligen en förståndig och
nyttig medborgare, som lemnade sina arfvingar stor förmögenhet, meu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
