Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrman, Lars - Nyberg, Julia Christina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
> N y b i: n o, Julia Christina. 123
blott att Engelsmannen Jebb, jom i Oxford 1722, 1750 utgaf en
ny upp’aga "f Aristides, mycket begagnade Norrmans förslag till
correctioner ocb noter, med förtigande af sin källa.
(Killort Uppräknad® i Ståhl, Om Lunds Professorer. Tillägg:f"Floderas, de
Poët. Græc. p. 46. — Act. Lit. Suec IV. p. 353 O " P.
NYBERG, JULIA CHRISTINA.
Föddes vid Skultuna Messingsliruk i Vestmanland den
18 November 1785. Fadren, Per Svärdström, var
Inspektor vid nämde bruk, och modren Beata Elisabeth Almgren,
dotter till Possessionaten Almgren. Frid, kärlek och varm
gudsfruktan berättar hon varit rådande i barndomshyddan,
och sin moders behagliga sång af de gamla folkvisorna, som
under husliga bestyr städse genljöd öfver hennes läppar,
tror hon sjelf varit en väckelse af de slumrande anlagen för
poesi; men misstroende sin egen förmåga, blefvo dessa
anlag endast meddelade hennes närmaste omgifning.
Vid 13 års ålder förlorade hon, på samma år, sina
hulda föräldrar, hvarefter hennes uppfostran besörjdes af
dåvarande egaren till Skultuna, Brukspatronen och Riddaren
af K. Wasa-Orden C. J. Adlerwald, som på engång blef
hennes förmyndare och välgörare.
Af honom sändes hon år 1800 till emigrerade
Fransmannen Marquis Darics och dess frus pensions-inrättning i
Stockholm, der hon vistades till 1802. Utom undervisning
i de öfliga fruntimmersslöjder, lärde bon sig fransyska
språket och på samma gång grunderna för rättskrifning af sitt
modersmål, jemte något musik. Sjelf har hon sedermera
lärt sig förstå tyska. Genom umgänge i fädernehuset med
sin i hög grad bildade förmyndare, stadgades hennes
omdöme och lifvades hennes fantasi samt håg för läsning af
de böcker som — utom de rent vetenskapliga — voro
tillgängliga och mest roade honom, nemligen poetiska arbeten
af fransyska och våra äldre författare: Stjernhjelm, Dalin,
Creutz, Gyllenborg, Oxenstierna, Kellgren, fru Lenngren,
Lidner, Leopold m. fl-, men den tidens romanläsning våp
henne förbjuden.
Första gången gift 1809 med Kramhandlarcn Johan
Henrik Asping i Stockholm, och andra gången 1822 med
Bruks-inspcktoren A. W. Nyberg, sedan hon blifvit skild
ifrån sin förra man, med hvilken hon föga sympathiserade,
Denna sistnämda omständighet i hennes lefnadsöden, fram»
kallade måhända hennes första klagande såuger i Poetisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
