- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 10. Nauckhoff-Oxenstierna /
153

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Nilsson, Sven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nilsson, Sven. ,

159

lig, som dess faderliga rad, efter hvilket N. qvarstannade
efter med heder genomgången dimissions-examen till
Universitetet ett halft år i lärarens skola. "Allt är som förr",
men vi äro annorledes.

Hvar och en som något skall framtränga på
naturforskningens bana, måste ovillkorligen egna sig deråt, medan
sinnet ar öppet för naturens intryck, för den rena kärlek
som älskar, utan frågan hvarföre. Det var under denna
ålder, som N. grundlade denna skärpta iakttagelscformåga, som
ur den concreta verlden framtvingar den abstracta
sanningen; ur nämde skola utgick N. för att grundlägga en ny
aera för Zoologiens studium i Sverige, liksom sedermera ur
barndomens dunkla sagoverld småningom Skandinaviens
urinvånare klarnade. Efter alt 1806 blifvil inskrifven som
student vid Lunds Universitet, fortsattes der studierna,
visserligen icke ensidigt, men med förkärlek för
naturvetenskaperna, så att N. intog ett utmärkt hedrande rum vid
1811 års Magister-promotion. Enligt föräldrarnes fromma
öuskan ämnade N. sig nu åt de presterliga studierna; men
den gamle Prof. A. Retzius, lika beundrad för sin blick
som sin lärdom, som afbröt just då sina upptäcktsresor på
sitt "haf", som ban sjelf benämde sin vetenskap och andra
hans vetande, men sökte bilda nya seglare, uppmanade N.
qvarstanna vid Universitetet, och då denna bana närmare
öfverensstämde med dess inre kallelse emottog N. efter
aflagt spccimcn Docenturen i Naturalhistorien 1812. Liksom
de flesta Naturforskare lägga grund för en byggnad, som
skulle omfatta hela naturen, men slutligen måste finna sig
belåtne om de hinna inreda ett och annat rum, der de känna
sig rigtigt hemmastadda, så egnade N. sig då lika mycket
åt Botanik som Zoologi, men då referenten qvarblef vid
den förra, så sökte N. en högre flygt, och egnade sig
företrädesvis åt Ornithologien; utan alt likväl (som åkermän,
hvilka städse beså samma jord år från år med samma säde,
hvarigenom verkliga productionsförmågan, hvad kärnan
beträffar, måste minskas) uteslutande fästa sig dervid; utan
hafva samtliga de högre djurclasserna, äfvensom Molluskcrne
af honom blifvit bearbetade, hvilket var så mycket vigtigare,
som allt sedan Linnés eller snarare Leches lid nästan alla
Svenska Zoologer (med undanlag af Retzius, "cui nihil
in-cognitum, nihil inauditum, nihil novum") nedlagt alla sina
mödor bland den visserligen lärorika, men för öfrigt
otacksamma Entomologiens flygsand, lika tallös snart sagdt, som
hafsslrandens och fordrar ett bråk, hvarvid täljar«n lätt
förlorar sig i nämnaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/10/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free