Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oelreich, Niklas von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
O b t. r e i c n, Niklas von.
Cancelleren; åtminstone kade Gr. G. Gyllenborg d. 5 Juni
1735 funnit nödigt infordra underrättelse om Bihliothekets
inkomster, huru de inflyta} på hvad sätt och af hvem de
hållas i redighet, huru och af hvem de till publici nytta
användas och ändtligen huru reda och räkning derföre göres
samt af hvem samma verificerade räkningar approberas,
jemte underrättelse i hvad stånd Bibliolheks-cassan nu för
tiden är. Det synes ej vållat någon större omsorg om Bibi.
i Gonsistorium; vi ha ej ens funnit något resultat deraf,
men deremot skrefvos hundradetals sidor i protokoller ock
concepter till "underdåniga" bref till Cancelleren, för att
bevisa honom, att ej Bibliothekariens stol kunde stå jemte
bordet, liksom de andre Professorernas, då han i
Biblio-tkeksfrågor deltog i öfverläggningar inom Akademiska
senaten, under det Gancelleren också utförligt sökte ådagalägga
billigheten af den plats han bestämt 0:s stol. Ar det en
olycka för ett folk att eröfras, så synes deremot
embetsmän aldrig bli mera krusade, än i eröfrade landskaper.
BiksRådet G. G. Löwenhielm förmådde först skaffa fram en
räkenskapsbok åt Bibliot helset. Gassan uppgick i 0:s tid
cj högre än till — IS daler, deraf 6 stodo i Malmö och ()
i Ghrislianstads ränteri. För att slita rangstvisten med ett
enda bref, utnämndes O. slutligen 1737 till Hist. Litt. Prof.
ordin, jemte sitt Bibliothckariekall.
Redan 1758, efter slutadt rektorat, uppgifves O. ha
begifvit sig på en utländsk resa. Han var i Berlin, då
underrättelsen hann honom, att ban d. 17 Nov. 1739 blifvit
Philos. Theor. Professor i Lund, men fortsatte ändå sin
peregrination till 1744. Han tillträdde nu sin
professorsstol och fick stort tillopp af åhörare; ofta disputerande i
sin vetenskap (Lidén uppräknar 17 dispp. af denne förf.),
var åter Reclor 1746 ock förordnades s. å. att i Stockholm
vara Censor Librorum, hvarmed han fortfor tills embetet
indrogs 1766. Under donna tid gjorde O. sig känd såsom
"nitisk for tankefrihet", hvarföre han "ådrog sig flera
ledsamheter", enl. Gezelius. Han fick GaucelliRäds titel 1747
och användes af det regerande Hattpartiet att genom den
offentliga pressen stödj» de maktegande. Han utgaf
således fore och under den vigtiga riksdagen 1735 — 56 den
bekanta Tidskriften "En ärlig Svensk", 2:ne gånger i veckan,
ett ark i sender. Afsigten, säger Warmholtz, var, dels
att leda allmänheten in uti det då regerande partiets
tänkesätt, dels att försvara vissa af Riksens Råd och Ständer
vidtagna steg och författningar såsom oundgänglige till fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
