Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oriensulanus, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
üriensulanus, Jonas.
229
gaf sig O. 1C00 till Wittemberg, för att der fortsätta sina
studier.
Witten|berg var denna tiden en högskola för det
svenska presterskapet, ock ännu i dag får inan stundom höra
allmogen säga, då den förtäljer om någon gammal vördig
prest från förflutna lider, att ban var en grundlärd man
och hade "studerat till prest vid Wittenborgs skole." Bland
Oriensulani samtida landsmän i Wittemberg kunna
anmärkas: Joh. Rudbeckius, den sedermera så utmärkta biskopen
i Vesterås, och brödren Petrus Rudbeckius, död som prost
i liöping; Joh. Bothvidi, sedermera biskop i Linköping;
Sylvester Phrygius, sedermera Superintendent i Götheborg;
Carl Praetorius, se nedan; tvillingbröderne Isaak och Jonas
Rolhovius, den förre död soin biskop i Aho, den sednare
som superintendent i Calmar, och dessas disciplar, Axel,
Christian och Gabr. Oxenstierna. — O. blef Magister 1605*)
och lemnade straxt derpå Wittemberg, liksom de öfriga
Svenskarne, till följe af K. Carl IX:s påbud, att alla
utomlands studerande Svenskar ofördröjligen skulle återvända till
fäderneslandet.
Hemkommen förordnndes O, af Carl IX till Rector vid
Nyköpings skola: höll Synodal-disputationen vid mötet i
Strengnäs den 19 — 21 Juni 1611. Utnämndes till Superr
intendent i Mariestad 1612. Bevistade Riksdagarna 1627,
1655, 1655. Dog d. 9 April 1646.
Oriensulanus tecknas såsom "en drifvande, nitisk och
allvarsam inan", den der icke skonade sina underbafvande
när näpst behöfdes. Stundom tyckes ban dock varit allt
för sträng; "ty han suspenderade utan åtskillnad både
Kyrkoherde och Capellan, i en och samma församling, för små
brolt nog." Hans företrädare ägde ej full biskoplig
myndighet, kunde ej inviga prester, en rättighet som O. först
erhöll. Under sin 54 års långa förvaltning af stiftet
utförde ban mycket till dess gagn: vinnlade sig särdeles om
skolorna i Mariestad och Carlstad och bragte undervisningen på
förra stället till den höjd, att prester kunde derifrån
ordineras, utan alt de förut behöfde besöka någon Akademi.
Mariestads kyrkobyggnad blef 1619 fullbordad och invigd;
visiterade flitigt sitt vidsträckta slift och höll årliga presto
*) Alla förcgäende biographer skrifva IG05; men det anförda
påbudet af Carl IX i förening med flera andra omständigheter gör
det sannolikt, att årtalet 1G05 är det rätt». Jemf. De la Gardieska
Archiv. X. s„ 226,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
