Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Grefliga ätten af Korsholm och Wasa - 7. Oxenstierna, Gabriel Bengtsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269 Oxenstierna, Gabriel Christersson.
iGlcj Esterna socken i förläning af Kon. Gustaf Adolf och
blef den 27 Jan. 1617 Svea Rikes Rad samt den 51 Jan.
Öfverste-Tygmästare; vidare 1620 Bisittare i Svea Hofrätt
och 1627 Hofrätts-Räd derstädes; s. å. Lagman i Vermland
och 1651 Gubernator öfver hela Finland; bar 1655
nyckeln vid Kon. Gustaf Adolfs begrafning. Blef 1654
Riks-Skattmästare, President i Kammaren och Förmyndare för
Drottning Christina och s. å. Lagman öfver Vermland och
Dal. Såsom Riks-Skattmästare gjorde han sig noga
underrättad om rikets inkomster och utgifter, ställde mycket i
ordning, förordnade flera Kamererare och andra nödiga
betjenter, lät sätta General-bokhålleriet i skick och lät
afsluta flera Riksens hufvudböcker, samt framgaf, vid Dr.
Christinas tillträde till regeringen 1644, fullständiga
räknin-för hela sin förvaltningstid. Blef 1645 General-Gouverneur
öfver Lifland, hvarifrån ban 1647 på begäran dimitterades;
upphöjdes 1651 till Grefve, undfående till grefskap
Mustasaari samt Lill- och Storkyro socknar, utgörande tillsammans
500 hela hemman, med en årlig inkomst af 15,000 daler
s:mt. Blef 1652 Riks-Amiral och President i
Amiralitets-Collegium, och s. å. under JM 8 ibland Grefvar introducerad
på Riddarhuset. Erhöll 1655 i donation Korsholms gamla
kungsgård, med hvad dertill hörde, och skulle skrifva sig
Grefve till Korsholm och Wasa. Af Dr. Christina
loforda-des han såsom en duglig och redlig man. Bland
Riksförmyndarne var ban dock onekligen den minst utmärkte. Hans
befordran till Riks-Amiral tadlades af många, emedan denna
befattning var för bonom så alldeles främmande, men utan
skäl, emedan Drottningen gjorde denna flyttning att skaffa
rum åt gunstlingen Grefve Magnus, såsom det synes utan
både Rådets och Oxenstiernas vilja och vetskap. Allmänna
rösten beskyllde honom för egennytta, äfven på statens
bekostnad. Han köpte kronogods för 28,000 Rdr, hvarvid
man påstod, att kronan blifvit lidande. Han hade pà sitt
landtgods uppfört en präktig byggnad; allmäuheten talade
ej det bästa om medlen. Han var ej heller utmärkt driftig
att hålla sitt cmbetsverk i ordning. Det hände, att på
många år ingen räkning affordrades proviantmästarne och
att han i Rådet fick af Jakob De la Gardie uppbära snäsor
för långsamhet. Då Jost Hanssons bedrägerier upptäcktes,
var Riks-Skattmästaren för sin försumlighet illa deran så väl
inför Riks-Cancelleren, som för Rådet, och höll sig någon
tid undan på landet. Oxensticrnska partiet önskade honom
till Drots, enligt sägen för att skilja honom från penninge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
