- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 10. Nauckhoff-Oxenstierna /
320

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d. Grefliga ätten af Kroneborg - 17. Oxenstierna, Gabriel Gustafsson - 18. Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3X0 Ox iniTiiaüA, Gustaf Gabrielston.

herre, älskad af Löga och låga. I Rådet Tar han ständigt
nf sin store broders tanka och sammanhöll Cancelleren med
Riksmarsken Grefve Jakob, som någon gäng med denne
hyste olika tankar och råkade i strid, då Drotsen alltid var
den medlande. Till uppoffringar för fäderneslandet var han
alltid färdig, ja — då i rådet klagades öfver adelns
missbruk med så kallade försvarskarlar, eller böndernas
nedsättning på de adliga godsen inom frihetsmilen, hvarigenom de
undveko utskrifning, mot afgift till eller tjenst hos sin
skyddsherre — föreslog han att i fäderneslandets nöd låta alla
adliga privilegier i detta hänseende falla och utskrifningen gå
öfver all frälsejord på samma sätt som öfver skatte- och
kronobemman. Vid 1033 års riksdag hade ban det kinkiga
uppdraget att hos ständerna föra rådets och regeringens
talan, hvilket ban med mycken klokhet gjorde. Vid 1034
års riksdag, då regeringsformen skulle antagas och
isynnerhet förslaget om skatterna mötte motstånd, måste han och
Claes Fleming, såsom de folkkäraste bland rådsherrarne, gå
ner på böndernas gillestufva men kunde föga uträtta, ehuru
ståndet slutligen genom de audra ståndens mellankomst
lugnades. Riksdrotset afled den 27 Nov. 1040. Begrafven i
Tyresö kyrka, som ban ånyo låtit uppbygga. I anseende
till hans förtjenster upphöjdes hans barn och barnbarn 1051
i grefligt stånd och skulle skrifva sig Grefvar till Kroneborg.
Till grefskap anslogos åtskilliga byar i Kexholms norra län
och Kurskjocki pogost.

Gift 1. med Märta Bielke, dotter af Riks-Rådet Thure
Nilsson B.; 2. med Margareta Bielke, dotter af Riks-Rådet
Frih. Claes Nilsson B.; 3. med Brita De la Gardie, enka
efter Riksskattmästaren Jesper Cruus och dotter af
Riks-Rådet Frih. Pontus De la Gardie. Barn: Gustaf (JW 18);
Thure, Landshöfding, död 1009; Gabriel {M 21); Johan,
Gouverneur i VesterNorrland, död 1004.

(KUlor: Stiernmnni Häfd -Minne i D. — Fryxell» Berått. 8 D. — Loccenii oratlo

pareut. — fiådaliogden.)

18. OXENSTIERNA, GUSTAF GABRIELSSON.

Född d. 29 Aug. 1013. Son af JW 17. År 1039 se
vi honom nästan börja sin einbetsmanna-bana genom att
blifva Landshöfding öfver Vestmanland, Silfver- och
Jern-bergs-lagen, och 1042 förflyttades han till Revel såsom
Gouverneur öfver Estland och öfver Revel. Han synes bär ha
visat stor vaksamhet på Ryssens alla rörelser, höll landtda-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/10/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free